Jens Arnholtz (University of Copenhagen) – Dealing with low wage migration in...Arena Idé
This document summarizes data on low-wage labor migration to Denmark from new EU member states between 2003-2014. It shows that the number of migrants grew rapidly after 2003, peaking at over 80,000 in 2007 before declining. It also outlines different regulatory changes by Denmark at the national, collective bargaining, and municipal levels over this period to manage posted workers and labor migration. Specific efforts by Danish construction unions to enforce collective agreements with foreign posting companies through worksite visits and conflict resolution processes are also summarized.
The document discusses IBM's Smarter Cities solutions portfolio. It provides an overview of IBM's solutions for making cities smarter by leveraging information to improve decision making, coordinating resources to operate effectively, and anticipating problems proactively. The solutions focus on industries like transportation, energy, healthcare, water, government, and education. It also highlights some key Smarter Cities projects from 2011 and discusses where IBM is heading with its Smarter Cities engagements and growth markets.
This document summarizes statistics from the Arizona Department of Education State Personnel Development Grant regarding their efforts to increase the number of speech language pathologists with master's degrees working in Arizona schools from 2008-2012. It shows the number of residents and non-residents admitted and graduated each year. It also provides examples of success stories of students who participated in the program.
I boken "Åter till full sysselsättning" (Tiden debatt 2012) argumenterar förbundsekonomen på Handels Stefan Carlén och utredaren och författaren Christer Persson för en mer aktiv finanspolitik i syfte att motverka arbetslösheten. Presentationen hölls på Arena Idés ekonomiska råds seminarium den 14 januari 2013 då också Socialdemokraternas gruppsekreterare Emma Lennartsson deltog.
This document summarizes the achievements of the Arizona Department of Education State Personnel Development Grant over 5 years in increasing the number of highly qualified speech-language pathologists in Arizona schools. It notes the total students admitted and graduated each year between 2008-2012. Highlights include over 75 Arizona residents graduating in the last 3 years and more scheduled in the next 3 years. It also celebrates the increasing diversity of the graduates and two student success stories.
The document discusses active and passive voice in sentences. It provides examples of sentences written in active voice where the subject performs the action and examples of the same sentences rewritten in passive voice where the subject receives the action. It covers active and passive forms for sentences written in present, past, and future tenses.
Jens Arnholtz (University of Copenhagen) – Dealing with low wage migration in...Arena Idé
This document summarizes data on low-wage labor migration to Denmark from new EU member states between 2003-2014. It shows that the number of migrants grew rapidly after 2003, peaking at over 80,000 in 2007 before declining. It also outlines different regulatory changes by Denmark at the national, collective bargaining, and municipal levels over this period to manage posted workers and labor migration. Specific efforts by Danish construction unions to enforce collective agreements with foreign posting companies through worksite visits and conflict resolution processes are also summarized.
The document discusses IBM's Smarter Cities solutions portfolio. It provides an overview of IBM's solutions for making cities smarter by leveraging information to improve decision making, coordinating resources to operate effectively, and anticipating problems proactively. The solutions focus on industries like transportation, energy, healthcare, water, government, and education. It also highlights some key Smarter Cities projects from 2011 and discusses where IBM is heading with its Smarter Cities engagements and growth markets.
This document summarizes statistics from the Arizona Department of Education State Personnel Development Grant regarding their efforts to increase the number of speech language pathologists with master's degrees working in Arizona schools from 2008-2012. It shows the number of residents and non-residents admitted and graduated each year. It also provides examples of success stories of students who participated in the program.
I boken "Åter till full sysselsättning" (Tiden debatt 2012) argumenterar förbundsekonomen på Handels Stefan Carlén och utredaren och författaren Christer Persson för en mer aktiv finanspolitik i syfte att motverka arbetslösheten. Presentationen hölls på Arena Idés ekonomiska råds seminarium den 14 januari 2013 då också Socialdemokraternas gruppsekreterare Emma Lennartsson deltog.
This document summarizes the achievements of the Arizona Department of Education State Personnel Development Grant over 5 years in increasing the number of highly qualified speech-language pathologists in Arizona schools. It notes the total students admitted and graduated each year between 2008-2012. Highlights include over 75 Arizona residents graduating in the last 3 years and more scheduled in the next 3 years. It also celebrates the increasing diversity of the graduates and two student success stories.
The document discusses active and passive voice in sentences. It provides examples of sentences written in active voice where the subject performs the action and examples of the same sentences rewritten in passive voice where the subject receives the action. It covers active and passive forms for sentences written in present, past, and future tenses.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
Här får man väga in att LOV trädde i kraft så sent som 2009, och att flertalet kommuner som tillämpar den rapporterar att man i samband med införandet vidtog särskilda insatser just för att säkerställa kvaliteten i tjänsterna.
Arbetskraftsinvandring fusk och utnyttjandelosverige
LO presenterar sin nya rapport om arbetskraftsinvandringen och de fyra första åren efter avregleringen. Rapporten tar bland annat upp uppgifter om fusk och utnyttjande som följt i avregleringens spår. Fler än hälften av alla arbetstillstånd på LOs område misstänks vara förmedlade mot betalning. Och många arbetstagare riskerar att utnyttjas under närmast slavliknande förhållanden. LO presenterar också ett antal krav för att lösa de problem som präglar dagens system för arbetstillstånd.
Socialdemokraterna i Ulricehamn har med anledning av det borgerliga styrets intentioner kartlagt kommunens förutsättningar att införa utmaningsrätt i kommunen.
Övergripande kan konstateras att vi avhänder oss möjligheten att styra och utveckla vår verksamhet. Eller som Paul Lindquist, moderat kommunalråd Lidingö, 2009 motiverade sitt motstånd till utmaningsrätt: ”Vi vill sitta i förarsätet”. Dessutom krävs omfattande arbete att införa och sedan upprätthålla utmaningsrätten. Vi menar att det inte är motiverat att lägga skattebetalarnas pengar på ideologiskt drivna förslag i tider då tuffa besparingar är vardag i kommunen.
Almegas rapport "Så reformerar vi Arbetsförmedlingen" Augusti 2019VIRGOkonsult
År 2021 ska Arbetsförmedlingen reformeras enligt januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Motiven är att få fler människor i arbete genom förbättrad matchning på arbetsmarknaden.
Almega redovisar sitt förslag i rapporten.
Eskil Wadensjö (SOFI) – Dealing with low wage labour migration in SwedenArena Idé
Sweden has experienced three periods of labor immigration since 1945. The first from 1945-1971 saw high- and low-skilled migrants due to transferable and non-transferable skills. The second from 1994 onward included more EU members and expansion. This mainly continued the first period's skill pattern. The third period since 2008 requires a job offer and minimum monthly income for a work and temporary residence permit, with wages and conditions set in collective agreements. Obtaining permanent residence takes four of five years of work (now seven years). However, high minimum wages have reduced demand for low-skilled foreign workers while temporary agricultural workers face difficult conditions.
Bettina Wagner (Hertie School of Governance) – Dealing with low wage labour m...Arena Idé
This document discusses labour migration and mobility within Europe. It notes that while labour migration has increased economic growth, there are also downsides like social dumping and exploitation of migrant workers. There has been a rise in postings of workers across EU countries, primarily driven by wage differences. Maintaining strong labour market institutions and social standards while improving enforcement of regulations is important to build a fair system of labour mobility in Europe.
Line Eldring (Fafo) – Dealing with low wage labour migration in NorwayArena Idé
This document discusses Norway's approach to dealing with low-wage labor migration from Eastern Europe. It outlines Norway's debates around the potential scale of migration after EU expansion in 2004 and measures taken in response. These included transitional restrictions and two government action plans to strengthen sanctions against social dumping. Evaluations found the plans positively impacted wages but dumping still occurred without collective agreement extensions in some sectors. Legal extensions of such agreements to protect foreign workers and ensure fair competition have been applied in construction, shipping, agriculture, and cleaning with varying employer responses and some migrant wages still below standards. Overall, Norway uses collectively agreed minimum wages as a benchmark but extensions only cover some sectors.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
Här får man väga in att LOV trädde i kraft så sent som 2009, och att flertalet kommuner som tillämpar den rapporterar att man i samband med införandet vidtog särskilda insatser just för att säkerställa kvaliteten i tjänsterna.
Arbetskraftsinvandring fusk och utnyttjandelosverige
LO presenterar sin nya rapport om arbetskraftsinvandringen och de fyra första åren efter avregleringen. Rapporten tar bland annat upp uppgifter om fusk och utnyttjande som följt i avregleringens spår. Fler än hälften av alla arbetstillstånd på LOs område misstänks vara förmedlade mot betalning. Och många arbetstagare riskerar att utnyttjas under närmast slavliknande förhållanden. LO presenterar också ett antal krav för att lösa de problem som präglar dagens system för arbetstillstånd.
Socialdemokraterna i Ulricehamn har med anledning av det borgerliga styrets intentioner kartlagt kommunens förutsättningar att införa utmaningsrätt i kommunen.
Övergripande kan konstateras att vi avhänder oss möjligheten att styra och utveckla vår verksamhet. Eller som Paul Lindquist, moderat kommunalråd Lidingö, 2009 motiverade sitt motstånd till utmaningsrätt: ”Vi vill sitta i förarsätet”. Dessutom krävs omfattande arbete att införa och sedan upprätthålla utmaningsrätten. Vi menar att det inte är motiverat att lägga skattebetalarnas pengar på ideologiskt drivna förslag i tider då tuffa besparingar är vardag i kommunen.
Almegas rapport "Så reformerar vi Arbetsförmedlingen" Augusti 2019VIRGOkonsult
År 2021 ska Arbetsförmedlingen reformeras enligt januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Motiven är att få fler människor i arbete genom förbättrad matchning på arbetsmarknaden.
Almega redovisar sitt förslag i rapporten.
Eskil Wadensjö (SOFI) – Dealing with low wage labour migration in SwedenArena Idé
Sweden has experienced three periods of labor immigration since 1945. The first from 1945-1971 saw high- and low-skilled migrants due to transferable and non-transferable skills. The second from 1994 onward included more EU members and expansion. This mainly continued the first period's skill pattern. The third period since 2008 requires a job offer and minimum monthly income for a work and temporary residence permit, with wages and conditions set in collective agreements. Obtaining permanent residence takes four of five years of work (now seven years). However, high minimum wages have reduced demand for low-skilled foreign workers while temporary agricultural workers face difficult conditions.
Bettina Wagner (Hertie School of Governance) – Dealing with low wage labour m...Arena Idé
This document discusses labour migration and mobility within Europe. It notes that while labour migration has increased economic growth, there are also downsides like social dumping and exploitation of migrant workers. There has been a rise in postings of workers across EU countries, primarily driven by wage differences. Maintaining strong labour market institutions and social standards while improving enforcement of regulations is important to build a fair system of labour mobility in Europe.
Line Eldring (Fafo) – Dealing with low wage labour migration in NorwayArena Idé
This document discusses Norway's approach to dealing with low-wage labor migration from Eastern Europe. It outlines Norway's debates around the potential scale of migration after EU expansion in 2004 and measures taken in response. These included transitional restrictions and two government action plans to strengthen sanctions against social dumping. Evaluations found the plans positively impacted wages but dumping still occurred without collective agreement extensions in some sectors. Legal extensions of such agreements to protect foreign workers and ensure fair competition have been applied in construction, shipping, agriculture, and cleaning with varying employer responses and some migrant wages still below standards. Overall, Norway uses collectively agreed minimum wages as a benchmark but extensions only cover some sectors.
This document summarizes the major political parties that are likely or not likely to enter the Bundestag in the upcoming German elections. It provides a brief overview of each party including their founding year, ideological stances, leadership, and polling results from the 2009 election and current polls. The parties discussed are CDU, Sozialdemokratische Partei, Freie Demokratische Partei, Bundnis 90/Die Grünen, Die Linke, Piratenpartei Deutschland, and Alternative Für Deutschland.
Vid Arenauniversitetets frukost den 7/5 2013 om det tyska valet gick Yonna Waltersson igenom valsystemet. Här är hennes bilder. Följa Arenagruppens bevakning av det tyska valet här www.facebook.com/tyskavalet
1. Vinst och den offentliga tjänstemarknaden – en
rättslig analys
Ardalan Shekarabi
Oktober 2012
2. Offentliga marknadens storlek
• Upphandlas för 480-580 miljarder kr per
år.
• Hela offentliga marknaden är värd 820
miljarder (¼ av BNP).
• Årliga vinsten på offentliga uppdrag
uppskattas till 75-85 miljarder kr.
3. Offentliga välfärdstjänster
• Totalt 82 miljarder kr.
• Skola & barnomsorg: 34 miljarder
• Omsorg: 27 miljarder
• Sjukvård: 21 miljarder.
4. EU-rättsliga ramen
• Finns i EU-fördragen:
• Fri rörlighet för varor, personer, tjänster
och kapital.
• Etableringsfrihet
• Likabehandling, icke-diskriminering,
öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt
erkännande.
5. Icke-diskrimineringsprincipen
• All diskriminering på grund av nationalitet
är förbjuden inom alla de områden där
EU-fördragen är tillämpliga.
• Lokala leverantörer kan inte gynnas i
förhållande till utländska leverantörer i
samband med offentliga upphandlingar.
6. Principen om likabehandling
• Alla anbudsgivare och leverantörer ska
behandlas lika och ges samma
förutsättningar.
• Inte tillåtet att särbehandla små och
medelstora företag i samband med
offentliga upphandlingar.
7. Etableringsfriheten
• Rätt att starta och bedriva ekonomisk
verksamhet i en annan medlemsstat.
• Inhemska och utländska leverantörer ska
enligt denna princip ha lika förutsättningar
för att etablera sig och tillhandahålla
tjänster i en medlemsstat.
8. Upphandlingsdirektiven
• EU har flera detaljerade
upphandlingsdirektiv.
• Dock; små upphandlingar, hälso- och
sjukvård, socialtjänster och utbildning
samt s.k. tjänstekoncessioner är
undantagna.
• Detaljerade EU-reglerna gäller i princip
inte inom dessa områden.
9. EU och tjänsteupphandlingar
• Om det finns ett bestämt
gränsöverskridande intresse gäller EU:s
generella bestämmelser och principer
(fördraget).
• Kontraktets värde, föremål och
geografiska läge påverkar bedömningen.
• Finns möjligheter till undantag: t.ex.
tvingande hänsyn till allmänintresset.
10. EU sätter ramarna
• Offentliga tjänster omfattas alltså inte av
direktiven men de generella EU-regler
sätter ramarna för vad vi får göra.
• När välfärdstjänster konkurrensutsätts
påverkas den svenska regleringen av EU-
rätten trots att EU i princip saknar
befogenhet inom välfärsområdena.
11. Svenska grundlagen
• Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt
juridiska personer och enskilda individer.
Innefattar uppgiften myndighetsutövning, får ett
överlämnande göras endast med stöd av lag.
• Förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör
offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin
verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet.
12. Svensk detaljreglering
• Vi har frivilligt infört detaljerade regler även för
upphandlingar som undantagits
bestämmelserna i EU:s upphandlingsdirektiv.
• Reglerna bygger i stort på EU-direktivens regler
(15 kap. lagen om offentlig upphandling).
• Vi har frivilligt infört EU:s grundläggande
rättsprinciper (om bl.a. likabehandling och icke-
diskriminering) på samtliga upphandlingar.
13. Upphandlingsformen inte
obligatorisk
• Medlemsstaterna har handlingsutrymme
att reglera tilldelningar av offentliga
tjänstekontrakt som de önskar så länge de
generella EU-rättsliga bestämmelserna
respekteras.
• I Sverige är upphandlingsformen inte det
vanligaste förfarandet vid överlämning av
drift av offentliga välfärdstjänster.
14. Utbildningssektorn
• Inom skolan, förskolan och
skolbarnomsorgen: en bidragsmodell, där
verksamheter som uppfyller lagens krav
blir godkända och får rätt till bidrag till sin
verksamhet (skollagen).
15. Vård- och omsorgstjänster
• Lagen om valfrihetssystem (LOV) införts
som ett alternativ till offentlig upphandling.
• Införs frivilligt i kommunerna.
• Landstingen måste dock sedan 2010
organisera primärvården inom ett
vårdvalssystem i enlighet med LOV.
• Pengsystem med etableringsfrihet.
16. Frågor vid privat drift
• Grundlagsskyddade rättigheter; t.ex.
meddelarfrihet och offentlighetsprincipen.
• Offentlig styrning genom avtal.
• Konsekvenser för likvärdighet i
välfärdssystemet (selektering).
• Driftsformer och ersättningssystem.
• Sociala, ekologiska och personalpolitiska
aspekter.
17. Vinster i välfärd
• I debatten finns koppling mellan kvalitet
och vinster i välfärd. Den kopplingen finns
inte normalt vid andra typer av
upphandlingar.
• Möjligtvis för att det är svårare att mäta
kvaliteten i välfärdsverksamheterna.
18. EU-rätten och vinster i välfärd
• Sodemare-fallet från 1997.
• Krav på avsaknad av vinstsyfte vid bidrag till
privat drift av äldreomsorg.
• EU-domstolen; medlemsstaterna kan, inom
ramen för sin behörighet att utforma ett socialt
trygghetssystem, ställa non-profit-krav. Kravet
får ej vara diskriminerande.
• EFTA: skillnaden i behandling mellan
leverantörerna baserades på objektiva kriterier.
19. Vinstreglering i svensk rätt
• Upphandlingskommittén 2001 tog upp frågan.
• ”Vid upphandling av tjänster avseende hälso-
och sjukvård eller socialtjänst får den
upphandlande enheten uppställa som krav att
utförandet av tjänsten endast får överlämnas till
ett bolag, en förening, en stiftelse eller annan
som driver verksamheten utan syfte att skapa
vinst åt ägare eller motsvarande intressent.”
• Ett eventuellt överskott skulle återinvesteras i
verksamheten, t.ex. genom köp av utrustning
eller utvecklingen av personalens kompetens,
eller fonderas för framtiden.
20. Vinstreglering i svensk rätt
• Ledde inte till någon lagändring. Istället
infördes:
• Den s.k. stopplagen (upphörde 2007).
• Ny form av aktiebolag, aktiebolag med
särskild vinstutdelningsbegränsning, har
dock använts sällan.
21. Norsk reglering inom barnomsorg
• Ny lagstiftning från 2013:
• Offentlige tilskudd og foreldrebetaling skal komme barna i
barnehagen til gode. Barnehagen kan ha et rimelig årsresultat.
Dette innebærer at følgende vilkår må være oppfylt:
• a) barnehagen kan bare belastes kostnader som direkte vedrører
godkjent drift av barnehagen,
• b) barnehagen kan ikke overfor eier eller eiers nærstående eller
selskap i samme konsern som eier foreta transaksjoner og
belastes kostnader på vilkår eller med beløp som avviker fra
eller overstiger det som ville vært fastsatt mellom uavhengige
parter, og
• c) barnehagen kan ikke ha vesentlig lavere personalkostnad per
heltidsplass enn det som er vanlig i tilsvarende kommunale
barnehager.
22. Spanska Alziramodellen
• Driften av hälso- och sjukvården i Alzira
sjukvårdsdistrikt i den spanska regionen
Valencia har lämnats till privat konsortium.
• Vinstfrågan finns reglerad i kontraktet där
ett tak på vinstutdelning införts. Motsvarar
7,5 % i internränta, d.v.s. investeringens
procentuella avkastning. Eventuellt
överskridande överskott måste enligt
kontraktet återinvesteras i verksamheten.
23. Tre alternativa modeller
• Alternativ a): Frågan vinstutdelning regleras
inte särskilt i lagstiftning eller kontrakt.
• Alternativ b): Frågan om vinstutdelning regleras
antingen i lagstiftningen eller de offentliga
kontrakten där särskilda kriterier och/eller tak för
vinstutdelning införs.
• Alternativ c): Ett förbud mot vinstutdelning
införs i lagstiftningen eller i de offentliga
kontrakten.
24. Modell a)
• Frågan vinstutdelning regleras inte särskilt i
lagstiftning eller kontrakt. Istället ställs höga krav
på kvalitet i verksamheten.
• Kvaliteten måste definieras tydligt och modeller
för noggrann uppföljning måste tas fram.
• Sanktionsmöjligheter mot leverantörer som inte
uppnår kvalitetsmålen införs.
• Genom att ställa höga och mätbara kvalitetskrav
kan riskerna för utdelning av övervinster genom
försämrad kvalitet minska.
25. För och nackdelar modell a)
• Ingen lagändring krävs.
• Redan etablerade privata aktörer kan fortsätta att driva sina
verksamheter. Kapital kan lockas till välfärdssektorn.
• Kvaliteten måste definieras tydligt och på ett mätbart sätt, något
som ibland kan vara svårt inom välfärdsverksamheterna.
• Flexibiliteten och handlingsutrymmet i verksamheten minskar när
kontraktsvillkor om kvalitet blir mer detaljerade.
• Systematisk kontroll och uppföljning kostar. Den
samhällsekonomiska vinsten med konkurrensutsättning av offentliga
verksamheter minskar.
• Sanktioner kan försätta aktörer i en ohållbar ekonomisk situation
eller i värsta fall leda till att verksamheten tvingas stängas ned.
Detta kräver att överkapacitet så att alla brukare kan garanteras
tillgång till de aktuella tjänsterna. Det innebär ökade kostnader.
26. Modell b)
• Frågan om vinstutdelning regleras antingen i
lagstiftningen eller i de offentliga kontrakten.
• Något förbud mot vinstutdelning införs inte.
• Däremot uppställs särskilda kriterier och/eller tak
för vinstutdelning.
• Dessa begränsningsregler har till syfte att tillåta
vinstutdelning först efter det att kvaliteten har
säkrats.
27. För och nackdelar modell b)
• Tillåter existerande aktörer med vinstsyfte att även fortsättningsvis
vara verksamma inom välfärdssektorn.
• Möjligheten att locka privat kapital till investeringar i den offentliga
välfärdssektorn kvar.
• Relativt effektfulla åtgärder mot utdelning av övervinster.
• Kräver dock detaljerade regler angående begräsningar av
transaktioner m.m. för att förhindra att företag kringgår
vinstutdelningsbegränsningarna.
• Detta kräver en omfattade och kostsam revisions- och
kontrollverksamhet.
• Juridiskt komplicerat att formulera relevanta och effektiva kriterier
för tillåten vinstutdelning, t.ex. är det oklart om villkoret angående
personalkostnader inom den norska barnomsorgen är det bästa
sättet att säkra kvaliteten.
28. Modell c)
• Ett förbud mot vinstutdelning införs i
lagstiftningen eller i de offentliga kontrakten
antingen genom
- att bestämmelse/avtalsvillkor om förbud mot
vinstutdelning införs eller
- att regler införs om att endast företag eller
organisationer som saknar vinstsyfte får tilldelas
kontrakten.
• Syftet med en sådan reglering är att säkra
kvaliteten genom att eliminera vinsten som
drivkraft.
29. För- och nackdelar modell c)
• Tydlig och vanligt förekommande i andra länder.
• Lättare att begränsa företagens möjligheter att kringgå
regelverket än i alternativ b).
• Incitamentet att försämra kvaliteten för att ta ut
övervinster tas bort helt.
• Majoriteten av de existerande privata aktörerna i den
offentliga välfärdssektorn har dock vinstsyfte idag.
• Svårt att locka privat kapital till investeringar i
välfärdssektorn.
• Oklart om existerande ideella aktörer i
välfärdsmarkanden är kapabla/intresserade av att
expandera.
30. Slutsatser
• För- och nackdelar med alla modeller.
• Stora skillnader mellan de olika
välfärdsverksamheterna.
• Samma modell behöver inte användas i
alla verksamhetstyper.
• En kombination av modellerna kan vara
en möjlig lösning.
31. Handlingsplan
• Tydliga och mätbara kvalitetskrav i
kontrakt eller lagstiftning.
• Bättre uppföljning med
sanktionsmöjligheter.
• Tak och/eller särskilda villkor för
vinstutdelning i verksamheter med störst
behov av kvalitetsstyrning.
• Möjlighet för kommuner att ställa non-
profit-krav vid upphandlingar.
32. Andra rättsliga frågor
• Meddelarfrihet
• Offentlighetsprincipen
• Särskild form för offentliga kontrakt?
• Etablerings- och ersättningsmodeller
• Likvärdighet i välfärden
• Skatterättsliga aspekter av den offentliga
marknaden