Recommended
More Related Content
Similar to Seminarium - workshop lärandeteorier
Similar to Seminarium - workshop lärandeteorier (20)
More from NinaEmilsson1
More from NinaEmilsson1 (20)
Seminarium - workshop lärandeteorier
- 1. Seminarium/workshop: Lärandeteorier och dynamisk systemteori Nina Emilsson UV4036
- 2. Neurovetenskap, neuropsykologi och pedagogik och lärande • Biologisk grund för lärande – hjärnans funktioner (processa olika information, olika centra i hjärnan • Vad sker i den mänskliga hjärnan när vi lär? Hur ser samspelet ut mellan språkliga processer och hjärnaktivitet ut på en biologisk nivå? Vilka delar av hjärnan är involverad i kognitiva processer. • Läsinlärning, tidig matematikinlärning – dyslexi, dyskalkyli • Experimentella data är insamlade i situationer som inte är ”vardagliga” – viktigt att beakta när resultat tolkas. • Meningsskapande – en mer sammansatt process än biologiska korrelationer. • Förhållandet mellan hjärnforskning och pedagogik – den viktiga frågan hur kunskaperna kan användas. – övervärdering av vad man vet – övertolkning av resultat
- 3. • Lärandets vad – memorering av information, inget explicit särskiljande mellan information och kunskap. • Fokus på återgivning av information, inte meningsskapande. • Lärandets hur – en processmetafor för hur kognitiva processer formas av erfarenheter, träning av förmågor som saknas eller ”underpresterar”.
- 4. Minnet och lärandet • Minnet - vår förmåga att koda in, lagra och plocka fram information • Förmåga att minnas - framgångsrikt lärande
- 5. Genom att upprepa kan vi behålla infon kvar i AM (KTM) För alla typer av inlärning krävs uppmärksamhet The modal model (Akinson & Ahiffrin, 1968)
- 7. LÄRANDE ÄR EN AKTIV PROCESS – krävs ansträngning, bearbetning och organisering
- 9. Arbetsminne (AM) • Arbetsminnet refererar till den information vi förmår hålla i huvudet samtidigt. • Arbetsminnet är begränsat och kortvarigt - ”The magical number 7” ((7+-2), (20-30 sek) • Barn har mindre kapacitet i sitt arbetsminne än vuxna. • Tänkbar relation till läsförmåga (dyslexi) och ADHD, osv. • Går att träna upp (med en spridningseffekt så att även system/funktioner som inte tränas förbättras) • Minneslekar som Kims lek och memoryspel är exempel på övningar som hjälper barn att träna arbetsminnet.
- 10. Övning: Digit span test Här kan du testa ditt arbetsminne: https://www.memorylosstest.com/digit-span/
- 11. Andra mer dynamiska sätt att mäta arbetsminnets kapacitet: READING SPAN & OPERATION SPAN • mäter kapaciteten medan arbetsminnet arbetar, är aktivt • bättre mått på arbetsminnets kapacitet – arbetsminnets funktion på en daglig basis • ett högre spann = högre kapacitet
- 12. IKEASASHMICATELIANORDEA IKEA SAS HM ICA TELIA NORDEA 15201914193919452001 1520 1914 1939 1945 2001
- 13. Chunks - meningsfulla enheter IKEASASHMICATELIANORDEA = 25 bokstäver IKEA SAS HM ICA TELIA = 6 enheter 15201914193919452001 = 20 siffror 1520 1914 1939 1945 2001 = 5 enheter
- 15. Övning: minnet – två olika minnen • Nu ska ni få höra 20 ord. Lyssna och memorera! • När jag läst upp alla orden skriver du ner så många ord som du kommer ihåg. Du behöver inte skriva ner orden i rätt ordning
- 16. Listan med ord 1. Elefant 2. Panelhöna 3. Soffa 4. Intressant 5. Reportage 6. Belevad 7. Kiosk 8. Lexikon 9. Bedrövlig 10. Anorak 11. Däggdjur 12. Friskvård 13. Golfklubba 14. Sköldpadda 15. Vänskap 16. Humor 17. Kista 18. Matsalsbord 19. Handske 20. Spenat
- 17. Mest sannolikt bör du/ni kommit ihåg de tre- fyra första orden på listan. Gjorde du/ni det? Varför? Troligt är även att ni kommer ihåg de sista orden på listan. Gjorde du det? Varför? Även om du fick skriva ner orden i valfri ordning är det mest troligt att du skrev ner de ord du sist läste först, och de ord som du läste först sist. Gjorde du/ni det? Varför? Det är troligt att något/några ord fastnade på din lista (fast de inte var först eller sist). Varför fastnade dessa orden?
- 18. Recency effekten – minns de ord man hör sist, alltså mest nyligen Varför? • Kvar i arbetsminnet • Om arbetsminnet fylls med andra uppgifter direkt efter testet försvinner recencyeffekten
- 19. Primacy effekten – minns de ord i listan man hör först Varför? • Genom mer uppmärksamhet och repetition har dessa ord sparats i långtidsminnet • Om man sänker farten på uppläsningen av orden blir det lättare att minnas fler av orden i början
- 20. Slutsats: Vi har två distinkta sorters minnen • Ett minne med kort tidsspann •Ett minne med långt tidsspann
- 21. När vi har lärt oss något har informationen flyttats från arbetsminnet till långtidsminnet Deklarativa Icke-deklarativa
- 22. Länken mellan inkodning (encoding) och framplockning (retrievel) - LAGRINGEN
- 25. Neurodidaktik och undervisningen (Olivestam, 2015) • TURNING TORSO som en metafor för hur en neurodidaktisk undervisning kan se ut • Social nivå –– Learning by talking (Vygotskij) • Beteendenivå – Learning by behaving (Pavlov, Watson, Skinner) • Emotionell nivå – Learning by feeling • Kognitiv nivå – Learning by thinking (Piaget) • Pragmatisk nivå – Learning by doing (Dewey) • Neural nivå – Learning by looking, doing, thinking, feeling, behaving, talking
- 26. Synaptisk plasticitet (Olivestam, 2015) • Allt lärande bygger på att neuroner skapar nya kontakter & mönster i synapsbildningar – hjärnan som en svamp • belys undervisningsstoffet ur olika aspekter/utgångspunkter/perspektiv • skapa kopplingar genom att hänga upp ny kunskap på de krokar barnen redan har • Retriving practices • Förståelse är viktigt - ansträngning lönar sig! • Undvik multutasking
- 27. Multimodal undervisning Låt eleverna använda alla sina lober
- 28. USE IT OR LOOSE IT
- 29. Organisera, visualisera & associera För att lära sig teori och kunskap: Tankekarta LOCI metoden Hierarkier Chunking Mnemonics – tex. ät ni laga vi
- 35. Att lära sig språk utifrån dynamisk systemteori 1. Komplexa och öppna system: Ett spädbarns språkutveckling påverkas av flera faktorer, inklusive genetik, den omgivande kulturen, familjemiljön och de interaktioner de har med sina vårdnadshavare och omgivningen. 2. Delarna organiserar och skapar ordning: Språkutvecklingen är inte en enkel, förutbestämd process. Istället organiserar spädbarnets hjärna och sensoriska system gradvis språkljud, ordförråd och grammatik genom att interagera med sin omgivning. De lär sig att känna igen ljud, förstå ord och producera sina egna ljud. 3. Sträva efter jämvikt: Omgivningen påverkar barnets språkutveckling, och om det finns brist på kommunikation och interaktion kan det uppstå obalanser i språkutvecklingen. Barnet strävar dock naturligt efter att förstå och använda språket för att kommunicera med andra. 4. Specifika, icke-linjära processer: Förändringar i barnets språkutveckling är inte nödvändigtvis linjära. Det innebär att en plötslig ökning av interaktioner och exponering för språkstimulans kan leda till snabba framsteg i språket, medan brist på interaktion kan leda till vissa fördröjningar i utvecklingen.
- 36. Övning: Att lära sig cykla utifrån dynamisk systemteori • Komplexa och öppna system: • Delarna organiserar och skapar ordning: • Sträva efter jämvikt: • Specifika, icke-linjära processer:
- 37. Tänkbart facit: Att lära sig cykla utifrån dynamisk systemteori • Komplexa och öppna system: Att lära sig att cykla är en komplex uppgift som involverar flera faktorer, inklusive motoriska färdigheter, balans, visuell uppmärksamhet och koordination. Dessutom kan miljön, som terräng och väder, påverka lärandet. 1. Delarna organiserar och skapar ordning: Barnet försöker koordinera och organisera olika motoriska rörelser som trampning, balansering och styrning med hjälp av styret och pedaler. Genom upprepning och övning lär sig barnet gradvis att samordna dessa rörelser för att cykla framgångsrikt. 2. Sträva efter jämvikt: När ett barn lär sig att cykla, försöker det att uppnå balans och stabilitet på cykeln. Om barnet tappar balansen, arbetar det för att återfå jämvikt genom att justera kroppens position och styrningen. Detta är en process som upprepas tills barnet kan cykla utan att falla. 3. Specifika, icke-linjära processer: Barnets framsteg i att lära sig att cykla är inte nödvändigtvis linjära. Det kan vara små framsteg och tillbakagångar under vägen. Ibland kan barnet kämpa med balans och koordination, och sedan plötsligt klicka det, och de kan cykla utan problem.
- 39. Diskutera 1. Hur kan klassisk inlärning ligga bakom: - människors rädsla för auktoritära personer (tex. polis) - det som tillhör en ”riktig jul” 2. Kan det ligga något i att man sätta sig bakom ratten så snart som möjligt efter en bilolycka? 3. Tandläkaren arbetar med att få bort rädsla för behandlingen. Förskolläraren arbetar med kontaktsvårigheter och hämningar av olika slag. Hur gör de? 4. Kan ni komma på olika vardagsexempel där klassisk inlärning förekommer?
- 40. Diskussionsfrågor kring tänkandets utveckling (Piaget) 1. Barn som förstår att is kan smälta till vatten och att vatten åter kan frysa till is har förvärvat reversibilitetsförståelse. Ge andra exempel på reversibilitetsförståelse och exempel där barn har en bristande reversibilitetsförmåga 2. Tillämpa begreppen assimilations- och ackommodation på kognitiva anpassningar (inlärningar) ni själva nyligen gjort på något teoretiskt material eller vid VFU. 3. Analysera denna lustighet ur ett barntänkande synpunkt, vad är det som är den egentliga orsaken till missuppfattningen? - Farbror borde köpa en säng och ställa den i sin egen affär - Varför det? - Jo pappa säger att farbror alltid lägger sig i andras affärer 4. Försök tillämpa Piagets teorier på något område som är aktuellt under uppväxttiden tex. trafikundervisning eller undervisning om världen 5. På vilket sätt har den kognitiva/behavioristiska/neurovetenskapliga forskningens resultat påverkat din syn på lärande och kunskap? 6. Vilka skillnader/likheter finns det mellan Piagets och behaviorismens tankar?
- 41. Facit: tänkbara svar 1. Reversibilitetsförståelse är en viktig aspekt av kognitiv utveckling enligt Jean Piagets teorier. Det handlar om barns förmåga att förstå att en förändring i en fysisk egenskap, såsom form eller tillstånd, kan återgå till sitt ursprungliga tillstånd genom en omvänd process. Reversibilitetsförståelse utvecklas gradvis hos barn under Piagets konkretoperationella stadium (ungefär 7-11 år), och bristande reversibilitet är ett typiskt tecken på tidigare stadier av kognitiv utveckling, där barn är mer benägna att tänka på saker i en icke-reversibel och konkret form. Exempel på reversibilitetsförståelse: • Vatten och is: Barn som förstår att is kan smälta till vatten och att vatten kan frysa till is har förvärvat reversibilitetsförståelse. De förstår att samma ämne kan ändra sitt fysiska tillstånd och sedan återgå till sitt ursprungliga tillstånd. • Deformering och återgång: Ett barn som kan manipulera en bit lerdeg till olika former och sedan återgå den till sin ursprungliga form har förstått reversibilitet. De inser att den ursprungliga mängden lera är densamma även om formen ändras. Exempel på bristande reversibilitetsförmåga: • Klippa och limma: Ett barn som klipper en pappersbit i flera delar och sedan inte kan förstå att pappersbitarna kan limmas ihop för att återskapa det ursprungliga papperet har en bristande reversibilitetsförmåga. De ser pappersbitarna som permanent förändrade i stället för att kunna tänka reversibelt. • Vatten och saft: Ett barn som inte förstår att om man blandar saft med vatten kan man sedan separera dem genom att använda ett filter eller låta vattnet avdunsta, har en bristande reversibilitetsförmåga. De ser inte möjligheten att återgå till ursprungliga komponenter. • Rasera och återskapa: Om ett barn förstör ett legobygge och inte kan föreställa sig att de kan återskapa det genom att använda samma bitar, visar det en bristande reversibilitetsförståelse. De ser inte möjligheten att bygga om från delarna.
- 42. Fråga 2: Tänkbart scenario: Assimilation och ackommodation ur perspektivet av en förskollärarstudent som nyligen har upplevt kognitiva anpassningar under sin utbildning. • Assimilation. Som en förskollärarstudent kanske du nyligen har lärt dig om olika pedagogiska metoder för att främja barns kognitiva, emotionella och sociala utveckling. Om du tidigare hade en grundläggande förståelse för lekens betydelse i barns utveckling och sedan lärde dig om Vygotskys teori om "sociokulturellt lärande," skulle du använda assimilation för att koppla den nya informationen till din tidigare förståelse. Du skulle se Vygotskys teori som en kompletterande synvinkel på lekens roll i barns utveckling, och du skulle försöka integrera dessa olika perspektiv. • Ackommodation (ändring av befintlig kunskap): Å andra sidan kan det hända att du under din VFU-upplevelse mötte en situation där din befintliga förståelse av hur barn lär sig genom lek inte räckte till. Du kanske stötte på ett barn som hade särskilda utmaningar och behov som inte passade in i din tidigare kunskap. I detta fall skulle du behöva använda ackommodation för att ändra din befintliga kunskap och utveckla nya strategier för att stödja det specifika barnet. Det kan innebära att du behöver anpassa din lekplanering eller interaktionssätt för att bättre möta barnets behov och förmågor. • I båda dessa fall representerar assimilation och ackommodation de kognitiva processer som du som en förskollärarstudent går igenom när du integrerar ny pedagogisk teori och praktik i ditt professionella arbete. Assimilation handlar om att anpassa ny information till befintlig kunskap, medan ackommodation involverar att ändra befintlig kunskap när den inte är tillräcklig för att hantera de utmaningar och situationer som uppstår i förskolemiljön.
- 43. Fråga 3: Tänkbart svar I denna lustighet ser vi ett exempel på barns tänkande i detta konkreta operationella stadium, som inträffar vanligtvis mellan 7 och 11 års ålder. Under detta stadium börjar barnen utveckla förmågan att tänka mer logiskt och abstrakt, men de är fortfarande begränsade till att förstå konkreta och observerbara händelser. Här är en tänkbar analys av varför barnet missuppfattar situationen. • Konkret och bokstavligt tänkande: Barnet tolkar pappans uttalande bokstavligt. När pappan säger "farbror lägger sig alltid i andras affärer" tror barnet att farbror faktiskt lägger sig i andras affärer genom att placera en säng där. • Brist på abstrakt tänkande: Barnet har ännu inte utvecklat den abstrakta tänkande förmåga som krävs för att förstå subtiliteter i språket och dubbelmeningar. Barnet tar orden bokstavligen och ser inte det humoristiska eller ironiska i situationen. • Egocentrism: Piaget noterade också att barn i detta stadium kan vara egocentriska i sitt tänkande, vilket innebär att de har svårt att se situationen från någon annans perspektiv. I detta fall förstår barnet inte pappans sätt att skämta om farbror. Så den egentliga orsaken till missuppfattningen är att barnet är i det konkret operationella stadiet av kognitiv utveckling, där de ännu inte har fullt utvecklad förmåga att förstå abstrakta idéer och dubbeltydigheter i språket. I stället tolkar de ord bokstavligt och ser världen på ett konkret sätt. Detta skapar en komisk situation när barnet föreslår att farbror bör köpa en säng och placera den i sin egen affär som en lösning på pappans påstående om att farbror alltid lägger sig i andras affärer.
- 44. Fråga 4: Här ett tänkbart svar: Piagets teorier om kognitiv utveckling kan tillämpas på många olika områden som rör uppväxttiden, inklusive trafikundervisning och undervisning om världen. Låt oss titta på hur Piagets teorier kan tillämpas på trafikundervisning. Trafikundervisning och Piagets teorier: • Senso-motoriska stadiet (0-2 år): I detta stadium är barn främst engagerade i sensoriska och motoriska aktiviteter. För trafikundervisning skulle detta innebära att små barn är fokuserade på att upptäcka och utforska sin omgivning. De har ännu inte utvecklat förmågan att förstå trafikregler eller säkerhetsåtgärder. Därför bör trafikundervisning för denna åldersgrupp vara mycket grundläggande och fokusera på att utveckla en tidig medvetenhet om faror i trafiken, till exempel att hålla sig borta från vägen och hålla föräldrarnas hand. • Preoperationellt stadium (2-7 år): I detta stadium börjar barn utveckla symboliskt tänkande, men de har fortfarande svårt att förstå komplexa abstrakta begrepp. Trafikundervisning för förskolebarn bör därför vara visuell och konkret. Det kan innebära att använda lekar och bilder för att illustrera trafikregler och säkerhetsprinciper. Barn bör också lära sig enkla trafiksignaler och förstå begrepp som "stanna" och "gå." • Konkret operationellt stadium (7-11 år): I detta stadium utvecklar barn bättre förmåga till logiskt tänkande och kan hantera mer komplexa begrepp. Trafikundervisning kan nu inkludera mer detaljerade förklaringar av trafikregler och principer för säkerhet. Barn i detta stadium bör kunna förstå att trafikljus, övergångsställen och hastighetsbegränsningar är viktiga för att hålla sig säkra i trafiken. • Formellt operationellt stadium (11 år och äldre): I detta stadium kan barn tänka abstrakt och göra hypoteser. Trafikundervisning för ungdomar kan inkludera diskussioner om riskbeteende, påverkan av alkohol och droger, och vikten av ansvarsfullt bilkörande. De bör kunna förstå komplexa trafikscenarier och fatta välgrundade beslut i trafiken. Sammanfattning: Piagets teorier om kognitiv utveckling ger oss en ram för att anpassa undervisning om trafiksäkerhet till barns och ungdomars kognitiva nivåer. Genom att ta hänsyn till barns olika kognitiva stadier kan trafikundervisning utformas på ett sätt som är åldersanpassat och effektivt för att främja trafiksäkerhet och medvetenhet hos unga människor. Det handlar om att anpassa undervisningsmetoder och material för att passa barns utvecklingsnivå och deras förmåga att förstå och tillämpa trafikregler och säkerhetsprinciper.
- 45. Tänkbart svar: Jean Piaget och behaviorismen representerar två olika skolor av tankar när det kommer till utvecklingspsykologi och inlärningsteorier. Här är några av de viktigaste skillnaderna och likheterna mellan Piagets teorier och behaviorismen: Skillnader: Synen på utveckling: • Piaget: Piaget fokuserade på den kognitiva utvecklingen och hur barn konstruerar kunskap genom interaktion med sin omgivning. Han betonade stadiemodellen, där barn går igenom fyra kognitiva utvecklingsstadier. • Behaviorism: Behaviorismen fokuserade främst på observerbara beteenden och hur de formas genom yttre stimuli och inlärning genom associationer och belöningar. Det var inte lika inriktat på kognitiv utveckling. Kognitiva processer: • Piaget: Piaget betonade de kognitiva processerna, inklusive assimilation, ackommodation och equilibration, som barn använder för att förstå världen omkring sig. • Behaviorism: Behaviorismen ignorerade i stor utsträckning de inre kognitiva processerna och fokuserade istället på mätbara beteenden. • Betydelsen av inre representativ kunskap: • Piaget: Piaget ansåg att barn skapar inre mentala representationer av världen, kallade scheman, som hjälper dem att förstå och agera på omvärlden. • Behaviorism: Behaviorismen brydde sig mindre om inre mentala representationer och fokuserade istället på att koppla stimuli och respons. Likheter: Beteendeanalys: • Både Piaget och behaviorismen involverade att studera och analysera beteende, även om de hade olika perspektiv på hur detta beteende var formulerat. Utvecklingsprocessen: • Både Piaget och behaviorismen hade en inriktning på hur individer utvecklas över tid, men de hade olika uppfattningar om vilka faktorer som var mest betydelsefulla för denna utveckling. Empirisk grund: • Både Piaget och behaviorismen hade en empirisk grund i sina forskningsmetoder. De använde observationer och experiment för att stödja sina teorier.
- 46. Övningsuppgifter: behaviorism • Ange vilken typ av inlärning du anser att det är fråga om i exemplet. • Om du anser att det är fråga om instrumentell inlärning så ska du tala om vem som utför handlingen, vilket beteende, vilken konsekvens det blir av beteende, och typ av förstärkning • Om du anser att det är fråga om klassisk betingning ange vad som är OS = obetingad stimuli, OR= Obetingad respons, BS = Betingad stimuli och BR = Betingad respons • Exempel: Klassisk inlärning Ett 4-månaders barn som hittills bara ätit modersmjölk utfordras under en helg med välling när mamma är borta. Första gången ser han förvånad ut, men äter med god aptit. Nästa kväll drabbas barnet av en släng av magsjuka och kräks upp vällingen direkt. Han kräks flera gånger under kvällen och verkar mycket medtagen. Nästa gång föräldrarna försöker ge barnet välling vägrar han bestämt. Flera månader efter denna tilldragelse äter han inte välling utan vänder SVAR: OS = Magsjuka, OR= Illamående, BS= Välling, BR= Illamående/avsmak • Exempel: instrumentell inlärning Peter, 16 år, har hamnat i ett gäng, där man sysslar med allt mer tvivelaktiga saker. En natt får Peter vara med när gänget bryter sig in i en motorcykelaffär och drar iväg med två av de största motorcyklarna. Därefter drar sig gänget tillbaka till en tom källare och skryter med vad de gjort Peter tycker att alltihop är oerhört spännande och vill gärna vara med nästa gång gänget ska ut på äventyr. SVAR: Vem: Peter Beteende: Inbrott Konsekvens: Spänning Typ: Positiv förstärkning
- 47. 1. Arne har efter mycken tvekan anmält sig till en datakurs "för att hänga med i utvecklingen", som han säger. Han känner sig väldigt osäker och lite rädd för alla dessa konstiga maskiner. När kursledaren säger "Börja med att trycka på <Return>-tangenten" sträcker han ytterst motvilligt fram handen. Han hinner inte ens röra vid apparaten förrän den verkar explodera och allting blir svart. Kursledaren, som också är nervös denna första kväll tror att Arne gjort något fasansfullt och skäller ut honom efter noter. Arne blir arg tillbaka och det hela slutar med att han i ursinne rusar därifrån. Flera veckor efter den upplevelsen räcker det med en annons om en ny fantastisk datamaskin i morgontidningen för att Arne ska bli röd i ansiktet och känna ilskan komma rusande. 2. På samma datakurs sitter också Siv som inte kan ett dyft mer och datorer än Arne. Hon håller dock ut och börjar få göra små programsnuttar. Efter en stund börjar det dock trassla till sig för henne. Skärmen framför henne bara flimrar. Kursledaren vågar hon inte fråga för han verkar rätt argsint av sig. Försiktigt prövar hon olika knappar - ingenting händer. Plötsligt slutar flimret och hon kan börja arbeta igen. Någon av knapparna i övre vänstra hörnet gav effekt. Nästa gång skärmen börjar flimra börjar Siv med att trycka på knapparna i övre vänstra hörnet! 3. Lena har aldrig själv rökt, men hon tycker ändå att det är något alldeles extra, nästan sexigt, med tobaksdoftande män. Hon tycker det är konstigt och börjar tänka tillbaka. Vad kan detta bero på? Plötsligt kommer hon ihåg sin första passionerade kärlekshistoria och hon minns hur de kysstes första gången och hur han luktade - en så manlig blandning av armsvett och tobak. 4. Assar är inte speciellt hemmastadd med bilar och har dessutom skaffat sig en ny bil av ett märke som han inte kört tidigare. Klockan halv åtta en kall vintermorgon sätter sig Assar i bilen för att köra till jobbet, som börjar klockan åtta. Han vrider på startnyckeln. Bilen går inte igång. Han gör om försöket utan att bilen startar. Gång på gång vrider Assar om nyckeln - inget resultat. Klockan går och han börjar bli nervös. I ren desperation börjar han trycka på och dra i instrumentpanelens alla knappar och spakar samtidigt som han vrider på startnyckeln. Plötsligt går bilen igång! Assar hinner i tid till arbetet. Nästa morgon när Assar ska iväg till jobbet rycker och drar han på samma sätt i olika spakar och knappar och på någon vecka har han upptäckt att det gäller att dra ut choken om man vill att bilen ska starta. 5. En liten pojke har av sin mamma fått en ballong och är glad för detta. Plötsligt går ballongen sönder med en kraftig smäll, vilket skrämmer pojken till gråt. Han tröstas med en ny ballong, men samma sak inträffar även denna gång liksom vid mammans vidare försök att trösta med nya ballonger. Modern ger så småningom upp. En liten stund senare kommer den stolte fadern hem och har med sig en ballong. Pojken börjar gråta så fort han får syn på ballongen, trots att den ännu inte gått sönder.
- 48. Facit: övningsuppgifter 1. Arne har efter mycken tvekan anmält sig till en datakurs "för att hänga med i utvecklingen", som han säger. Han känner sig väldigt osäker och lite rädd för alla dessa konstiga maskiner. När kursledaren säger "Börja med att trycka på <Return>-tangenten" sträcker han ytterst motvilligt fram handen. Han hinner inte ens röra vid apparaten förrän den verkar explodera och allting blir svart. Kursledaren, som också är nervös denna första kväll tror att Arne gjort något fasansfullt och skäller ut honom efter noter. Arne blir arg tillbaka och det hela slutar med att han i ursinne rusar därifrån. Flera veckor efter den upplevelsen räcker det med en annons om en ny fantastisk datamaskin i morgontidningen för att Arne ska bli röd i ansiktet och känna ilskan komma rusande. • SVAR: Klassisk inlärning. OS = Utskällning, OR: Ilska, BS DATORER, BR: Ilska 2. På samma datakurs sitter också Siv som inte kan ett dyft mer och datorer än Arne. Hon håller dock ut och börjar få göra små programsnuttar. Efter en stund börjar det dock trassla till sig för henne. Skärmen framför henne bara flimrar. Kursledaren vågar hon inte fråga för han verkar rätt argsint av sig. Försiktigt prövar hon olika knappar - ingenting händer. Plötsligt slutar flimret och hon kan börja arbeta igen. Någon av knapparna i övre vänstra hörnet gav effekt. Nästa gång skärmen börjar flimra börjar Siv med att trycka på knapparna i övre vänstra hörnet. • SVAR: Instrumentell inlärning: Vem: Siv, Beteende: trycker på knappar, vänster knapp, Konsekvens: Flimret upphör, Förstärkning: Negativ förstärkning 3. Lena har aldrig själv rökt, men hon tycker ändå att det är något alldeles extra, nästan sexigt, med tobaksdoftande män. Hon tycker det är konstigt och börjar tänka tillbaka. Vad kan detta bero på? Plötsligt kommer hon ihåg sin första passionerade kärlekshistoria och hon minns hur de kysstes första gången och hur han luktade - en så manlig blandning av armsvett och tobak.. • SVAR: Klassisk inlärning. OS= första kärleken/passion, OR= LUS, BS= Tobaksdoft, BR= Lust 4. Assar är inte speciellt hemmastadd med bilar och har dessutom skaffat sig en ny bil av ett märke som han inte kört tidigare. Klockan halv åtta en kall vintermorgon sätter sig Assar i bilen för att köra till jobbet, som börjar klockan åtta. Han vrider på startnyckeln. Bilen går inte igång. Han gör om försöket utan att bilen startar. Gång på gång vrider Assar om nyckeln - inget resultat. Klockan går och han börjar bli nervös. I ren desperation börjar han trycka på och dra i instrumentpanelens alla knappar och spakar samtidigt som han vrider på startnyckeln. Plötsligt går bilen igång! Assar hinner i tid till arbetet. Nästa morgon när Assar ska iväg till jobbet rycker och drar han på samma sätt i olika spakar och knappar och på någon vecka har han upptäckt att det gäller att dra ut choken om man vill att bilen ska starta. • SVAR: Operant inlärning. VEM: Assar, Beteende: dra i spakar, konsekvens: Bilen startar. Positiv förstärkning 5. En liten pojke har av sin mamma fått en ballong och är glad för detta. Plötsligt går ballongen sönder med en kraftig smäll, vilket skrämmer pojken till gråt. Han tröstas med en ny ballong, men samma sak inträffar även denna gång liksom vid mammans vidare försök att trösta med nya ballonger. Modern ger så småningom upp. En liten stund senare kommer den stolte fadern hem och har med sig en ballong. Pojken börjar gråta så fort han får syn på ballongen, trots att den ännu inte gått sönder. • Svar: Klassisk inlärning. OS=Smäll, OR= Rädsla, BS: Ballong, BR=Rädsla
Editor's Notes
- Detta perspektiv har främst använts i pedagogiska sammanhang när det kommer till forskning om tidig läsinlärning främst i relation till dyslexi. En omfattande forskning om minnet Många former av kunskap (ex. gå, läsa, räkna) lärs inte in på en plats i hjärnan
- Bilden visar att lärande och minne hur ihop. Minnet är mental kognitiv förmåga som handlar om tillägna sig, lagra och plocka fram information. För inlärningsprocessen spelar hjärnans minnesfunktioner en viktig roll
- Minnet har tre olika komponenter. Sensoriskt minne, KTM och LTM. Enligt denna modell kommer en rad information till våra fem sinnen, där synen är det starkaste sinnet. Läser du jul, ser du oftast också en julgran, tomte. Sensoriska minnet brukar liknas vid ett fotografiskt minne med mycket lite förmåga att hålla kvar information, upp till en sekund. Skiftar ständigt. Kortvarig minne. Ständig ström av info. Selektion och urval – uppmärksamhet är viktigt. En del information går vidare till KTM. Det som du väljer att uppmärksamma. Kan liknas vid en whiteboardtavla. Så länge du håller information i arbete är det kvar i KTM. En del av inforn går vidare till LTM. Maintenance reherarsal – att bibehålla information genom upprepning tex upprepa ett telefonnummer tills man slått det. Sen är det glömt. Detta förklarar också varför du inte minns namnet på en person du just träffade på festen.
- Inkodningen är viktig, att vi verkligen anstränger oss för att minnas, räcker inte med upprepning för att komma ihåg. Kräver arbete för att få koda in inforamyion till LTM. Det räcker alltså inte bara exponeras eller upprepande ggr tänka på en sak. Maintenance rehearsal är således ett ineffektivt sätt. Krävs aktivt arbete för att få koda in information till LTM och för att lära sig någonting. Inte heller lärande är en passiv process, utan aktiv. När du processera på djupet. Nyckeln är att när du riktar uppmärksaheten på mening så involverar detta att du också tänker på relationer och kopplingar till annat. . Dessa kpplingar har stor betydelse vid framplockandet av minnen efetrso de skapar så retrievel paths.
- Om du bara tänker på något på ett omedvetet och mekaniskt sätt kommer inte detaljer kodas och etableras in i LTM. Du har sett dessa tusentals ggr men bara mekaniskt. Vi minns alltså bara det vi lägger uppmärksamhet på och tänker på.
- Kontexten, miljön är en faktor som påverkar vid inkodning av nya ord. Anta att 100 personer, som är vana dykare, deltar i en minnesstudie Hälften (50) ska lära sig 20 ord från en lista när de är under vatten Hälften (50) ska lära sig 20 ord när de är i ett vanligt rum Undervattensgruppen delas i sin tur upp i två grupper (25 + 25) Gruppen i rummet delas upp i två grupper (25 + 25) Alla ska nu försöka minnas orden från listan men hälften gör det i nya miljöer och den andra hälften gör det i samma miljö som där de fick listan Thus, visiting your high school or old neighborhood may trigger memories of teachers, classmates, and friends Så chansen att minnas tidigare händelser är större om de fysiska och mentala omständigheterna under tiden för framplockning matchar dem under tiden för inlärning.
- Barn har mindre kapacitet i sitt arbetsminne än vuxna - Ge korta instruktioner istället, gärna beledsagade med kom ihåg-lappar och illustrationer Begränsad kapacitet – (7+-2) Kortvarigt (20-30 sek)
- Läs upp numren, från stencilmaterialet – digit span. Prefronatala cortex. – 10-15 sekunder De flesta av oss kan hålla 5-9 siffror i huvudet
- Tidigare såg man arbetsminnet (då KTM) som en lagringsplats, och i det passar DIGIT SPAN, men mer det mer moderna synsättet på arbetsminnes som mer dynamiskt, som något som är aktivt nu, tillfälligt, så är finns det komplikationer med att mäta arbetsminnes kapacitet bara med DIGIT SPAN, utan man behöver ta hjälp av MEMORY SPAN Olika sätt att mäta operation span. Reading span. Läsa meningar, och fritt minnas det sista ordet i en mening, läsa två meningar, minnas de två sista orden, läsa tre meningar, minnas de tre sista orden i respektive mening osv. Bilden – lösa ekvationen, säga om den är rätt eller fel, och sedan säga bokstaven hög, lösa två ekvationer, minnas ordet, lösa tre ekvationer minnas ordet från första, andra och tredje. Genom att undersöka hur långt en delägare kommer kan vi mäta arbetsminnets kapacitet under arbete. bättre mått på arbetsminnets kapacitet - eftersom det är så här arbetsminnet fungerar på en daglig basis. Att man processar flera saker samtidigt, går en uppgift till en annan. Detta mått reflekterar således effektiviteten hos arbetsminnet och hur det fungerar i mer en naturlig miljöer. Testet kräver att du håller igång multipla idéer aktiva samtidigt, och integrera varierande information. Människor med ett större spann (det vill säga en bättre arbetsminne, gör bättre ifrån sig på uppgifter som kräver koordinerandet av olika informationsdelar tex. multitaskande Pro
- Större enheter av mening = kallas för chunking. Om vi omkodar dessa till större meningbärande enheter tex – nu har bara fem enheter att komma ihåg och vi dessutom associerar dessa till viktiga historiska årtal blir det lättare att minnas 1520 Stockholms blodblad, blodet sprutar, adeln slaktas,,,första världskriegt, TY invaderar Polen, Fred, terrorattacken mot Usa, flygplanen krascahr in i world trade center.
- Övning 1: Primacy and recency effect Läs högt en lista av ord (cirka 25-30 ord, ett ord per sekund) eller låt studenterna själva läsa orden. Ta bort listan med ord. Be studenterna skriva upp så många ord som de kommer ihåg från listan (ordningen spelar ingen roll). Vissa dem listan med ord! Vilka och hur många ord minns de? Varför just dessa? Be dem jämföra sina svar. Minns de samma ord?
- Läs upp ord för gruppen. Övning 1: Primacy and recency effect Arbetsminnet och långtidsminnet är skilda från varandra, och styrda av sina egna principer. Vad är beviset för denna distinktion? Ta bort listan med ord. Be studenterna skriva upp så många ord som de kommer ihåg från listan (ordningen spelar ingen roll). Vissa dem listan med ord! Vilka och hur många ord minns de? Varför just dessa? Be dem jämföra sina svar. Minns de samma ord?
- Primacy and recency effekt är i görningen här. De sista orden har du kvar i arbetsminnet (AM) och tänker på (och har inte blivit störd av något annat men skulle du börja tänka på annat kommer AM bli upptaget med nya tankar), det vill säga primacy effekt och de första orden har du kodat in i LTM, och då dragit nytta av recency effekt Avser de ord i listan man får höra sist, alltså mest nyligen Att vi minns orden i slutet av listan så bra beror på de är sparade i ett korttidsminne Det är bara de senaste orden man hör som är kvar i korttidsminnet Om man fyller korttidsminnet med uppgifter direkt efter testet försvinner effekten Men recencyeffekten försvinner om man fyller att arbetsminnet med andra uppgifter direkt efter testet. Till exempel att räkna baklänges från 200 i 30 sek.
- som man hinner koda in till LTM . De första orden får mycket fokus av vår uppmärksamhet och repeteras mest Om man sänker farten på uppläsningen av orden blir det lättare att minnas fler av orden i början (mer uppmärksamhet på fler ord än de första men som ni ser detta påverkar inte recency effekten, den är den samma.
- SLUTSATS vi har två minnen.
- När vi har lärt oss något har informationen flyttats från arbetsminnet till långtidsminnet. Det har då bildats nya kopplingar mellan hjärnans olika nervceller Explcit minne är Detta minne är begränsat i sin kapacitet Explicita minnen vilket är minnen som vi är medvetna om att vi har, vi kan berätta om när vi var med om en resa eller redogöra för fakta. Implicita minnen är istället sådana minnen som vi inte kan redogöra för. Till exempel är det väldigt svårt att beskriva hur man cyklar eftersom det är en kunskap som man ”bara gör”. Det sitter liksom i ryggmärgen. Klassisk betingning har också visat sig ha effekt inom minnen som tillhör den implicita kategorin, i synnerhet när et kommer till att lära amygdala vilka stimuli den ska hålla utkik efter. Det är lätt att tro att minnen finns på ett ställe i hjärnan, men så är det inte. Det har visat sig att hippocampus spelar en avgörande roll i att koda minnen, i synnerhet explicita minnen. Långtidsminnet: 2 olika minnen Kallas deklarativa eftersom de demonstrerar vår kunskap, vi måste declare it, vad vi vet. Implicita är våra färdigheter och handlingar. Att vi kan göra saker som att åka skidor. Explicita – medvetna, avsiktliga minnen.
- Framplockningen av minnen är beroende av lagringen och inkodningen Att katalogisera böcker gör det mycket lättare att hitta boken. Minneslänkar fungerar på samma sätt. Länken gör att ett minne triggar igång ett annat minne och vi kan förhoppningsvis hitta minnet/boken. Retrievel = ta fram info som tidigare lärts in.
- Miljön tex. att minnas kontext och känslor vi hade där och då, skapar vägar in i minnet, och tex. att vi känner oss an¨dfådda samtidigt som vi jggar kan framkalla minnen. Här har vi startpunkten PIANO – vilka adnra begrepp knutna till PIANO, ett instrument, musikgenre, adjektivet tung. Det finns således många vägar in i minnet, du kan tänka på musik och – då komma att tänka på piano. Genom att aktovera en nod i nätverket, som Piano ingår i är det lättare att komma på begreppet Piano. Genom att aktivera en nod i nätverket som ett piano ingår i är det lättare att komma på pianot Du har så att säga assoicuativa länkar mellan olika saker, och dessa noder är knutna till varnadra. När väl en nod blivit aktiverad kan den aktivera en annan nod – sprider sig.
- Det finns olika perspektiv på lärande och undervisning. TURNING TORSO som en metafor för hur en neurodidaktisk undervisning kan se ut - en undervisning som är uppbyggd cirkulärt och spiralformat där cirklarna vidgar sig alltmer ju längre man studerar. Gång på gång återkommer man till sådant man lärt sig, som fördjupas genom att använda kunskaperna i allt mer komplexa och krävande sammanhang. Social nivå –– samspel mellan människor och där språket är det främsta medierande verktyget för lärande Beteendenivå –att man lär genom förstärkning och associationer var B bidrag. Emotionell nivå –känslostämningars roll i lärandet har hittills varit försummat inom de etablerade didaktiska teorierna Kognitiv nivå – intellektuell mognad är här i centrum Pragmatisk nivå – handlingsmönster, att göra och erfara, att pröva, lösa problem, problembaserat lärande, utforska
- Allt lärande bygger på att neuroner skapar nya kontakter och mönster i synapsbildningar. Detta sker och lyckats inte alltid i undervisningen. Men forskning visar att om fler än ett neuron samverkar för att nå synapsbildning kan resultat uppnås. Översatt till undervisning innebär detta att du som förskollärare behöver belysa undervisningsstoffet ur olika aspekter/utgångspunkter/perspektiv (sk multimodal metod) så att fler neuroner får samverka, synapserna utvidgas och omformas. Synapsbildning och skapande av nya kontakter: Förskolan kan betona vikten av att barnens hjärnor är som svampar som suger åt sig ny kunskap. Genom att använda praktiska och upplevelsebaserade aktiviteter kan förskolan främja skapandet av nya synapsbildningar. Till exempel kan de använda lekar, konst och kreativa projekt för att uppmuntra barnen att utforska och lära sig om världen runt omkring dem. Detta kan inkludera användning av bilder, berättelser, sånger och fysiska material för att utforska samma ämne från olika vinklar. Dessutom är det viktigt att återkomma gång på gång till kunskaper som eleverna redan lärt sig och hakar på dessa, utgår från elevernas förkunskaper, erfarenheter, och bygger vidare och fördjupar dessa så möjliggörs för synapsbildning. Ju mer erfarenhet och kunskap du har ju lättare är det att sätta in kunskapen i en ny meningsfull helhet. Bygga ny kunskap på redan befintlig annars lätt att den nya kunskapen inte får fäste. Lättare att ta till sig och förstå ett nytt ämne om man redan har några krokar att hänga på. Alltså nyckeln till bestående kunskaper och färdigheter är att återkomma till det redan uppnådda lärandet, utan att hamna i uttråkande upprepningar (use it or lose it). Retriving practices – `läxförhör´ Bra med många små prov. Människan är i grunden lat. Handlar om minnespraktiker – bästa sättet att lära sig är att retrieving practices, tänka efter – vad vad det jag gjorde, vad var det egentligen som stod på förra sidan, vad var det som var det braiga där? Eller att sammanfatta kapitlet för sig själv. Vad var det jag läste egentligen. Räcker inte att bara stryka under. Utan även tänka efter, i Ilinje med detta ligger läxförhör, ej att sätta betyg på eleven, utan handlar om att tvinga eleven att tänka efter, gå tillbaka. Sprid ut lärandet på flera tillfällen – flera dagar. Att plugga dagen innan tenta inte speciellt givande. Det är en fördel att tex skifta från att studera matte, till att studera psykologi, och sen växla tillbaka till matte. Flera orsaker bakom detta att ändra fokus, och tidssätta gör det mer sannolikt att du tar med dig nya och andra perspektiv in i materialet som du lär dig, och det skapas då mer kopplingar, och dessa kopplingar skapar nya vägar in i minnet. Vidare har paced learning en annan viktig fördel – att det går en tid mellan den första inlärningen och nästa, och du hinner glömma lite från första tillfället, och nu får du anstränga dig igen. Distribuera inlärningen över tid. Bättre med få kortare sessioner, än långa Inget lärande är neutralt utan allt lärande är emotionellt färgat – lärande som väcker känslor kan bidra till inlärning och lärande. Du måste förstå det du ska lära dig, tillägna dig för gör du det är det mer sannolikt att du kommer att minnas det. Många studnetr försöker komma ihåg genom att läsa, läsa igen, men detta hjälper in´te det krävs ansträngning och bearbetning. Att studerna Ansträngning lönar sig – stryk under, anteckna, ställ och svara frågor, diskutera Prov förstärker kunskaper. Prov behöver alltså inte enbart vara medel för läraren att sätta betyg, utan också en studieteknik för eleven om de används på rätt sätt. Att omsätta den så kallade testningseffekten i praktiken är ett exempel på hur kognitionsvetenskapen kan bidra till att skapa en kunskapsskola. Kunskaper förstärks av att man förklarar det man lärt sig, helst för någon annan. Att formulera förklaringar gör att man blir bättre på att förstå orsakssamband och på att använda kunskap i nya kontexter. Nyare forskning har visat på vikten av att argumentera med andra när man försöker förstå ett material. Att få sin förståelse utmanad, av kamrater eller av läraren, kan främja det egna lärandet. Så kallad multi-tasking försämrar kraftigt förutsättningarna för lärande; en elev som chattar med sin kompis samtidigt som läraren förklarar något viktigt kommer inte att lära sig mycket. Forskning om koncentrationsförmåga och distraktioner, inte minst hos unga människor, är en viktig kunskapskälla som ger lärare bättre möjligheter att värna elevernas kunskapsutveckling och lärande. Att koppla de neurovetenskapliga principerna om hur hjärnan lär sig till förskolans undervisning är viktigt för att skapa en effektiv inlärningsmiljö för de unga barnen. Här är några sätt på vilka dessa principer kan tillämpas i förskolans undervisning: Belysning av undervisningsstoff från olika perspektiv: För att hjälpa barnen att skapa mer hållbara minnen och förståelse av olika ämnen, kan förskolan presentera undervisningsstoffet från olika perspektiv. Skapa kopplingar till tidigare kunskap: Förskolan kan dra nytta av principen att koppla ny information till befintlig kunskap. Genom att bygga på de kunskaper och erfarenheter som barnen redan har, kan förskolan hjälpa dem att skapa starkare och mer sammanhängande inlärningsmönster. Till exempel kan lärare ställa frågor som anknyter till barnens personliga erfarenheter och uppmuntra dem att relatera ny information till det de redan vet. Återhämtande övningar (läxförhör): Även om traditionella "läxförhör" kanske inte är lämpliga för förskolebarn, kan principen om återhämtande övningar användas genom repetition och reflektion. Förskolan kan återkommande återbesöka tidigare inlärda ämnen och uppmuntra barnen att berätta eller visa vad de har lärt sig. Detta stärker minnesbildning och förståelse. Paced learning: Anpassa undervisningen till barnens individuella takt och förmågor. Förskolan kan erbjuda olika nivåer av utmaningar och stöd för olika barn beroende på deras inlärningsbehov. Genom att låta barnen styra takten kan de känna sig mer engagerade och trygga i sin inlärning. Minne och lärande förstärks av variation – genom att sprida ut övningar i tid, men också genom att tillgodogöra sig samma material på flera olika sätt. Kombinationen av ”läraren visar och berättar” och ”elevers egna utforskande” är överlägsen de två metoderna var för sig. När du berättar och förklarar för någon annan – först då vet du om du förstått. Och detta kräver också att du intar en aktiv roll. Bygga ny kunskap på redan befintlig annars lätt att den nya kunskapen inte får fäste. Något som gynnar lärandet i allra högsta grad. Lättare att ta till sig och förstå ett nytt ämne om man redan har några krokar att hänga på. Ju mer erfarenhet och kunskap du har ju lättare är det att sätta in kunskapen i en ny meningsfull helhet. Hjärnan börjar nämligen automatiskt söka efter tidigare upplevelser och tankar som påminner om det nya. Genom associationer länkar vi samma gammal med ny kunskap så att det n a information kodas in och sedan blir lättare att plocka fram
- Låt barnen använda alla sina lober – pannlob (reflektion/problemlösning), hjässlob (aktivitet/rörelse), tinninglob(hörsel), nacklob (syn). Inte bara teori alltså, utan integrera ljud, bild, skapande
- Människan är född till att vara nyfiken – denna process är slutförd blir förutsättningarna för optimalt lärande större. Detta innebär att sömn, paus är viktigt. Vi vet att hjärnans förmåga att koncentrera sig en längre tid är begränsad. Vi minns mest i början av en inlärningsperiod och i slutet. Därför bör ej pass vara för långt eftersom förmågan att minnas och därmed lära sig minskar mest i mellanperioden. Avvikande, överraskning. Sådant du associerar till egna erfarenheter, minnen, kunskap. Intresse kapa en trygg och stödjande miljö: Neurovetenskap har visat att barns hjärnor utvecklas bäst i en miljö som är trygg, kärleksfull och stödjande. Förskolan bör därför sträva efter att skapa en sådan miljö där barnen känner sig trygga och välkomna. Sömn och kost: Neurovetenskapen har visat att sömn och näring spelar en viktig roll för hjärnans utveckling och inlärning. Förskolan kan samarbeta med föräldrarna för att säkerställa att barnen får tillräckligt med sömn och näringsrik kost. Trigga igång nyfikenheten, genom så kallade nyfikenhetstriggers. En sådan trigger kan vara särskilda miljöer och föremål, som på ett museum. – Här kan det också räcka med att ställa fram ett konstigt föremål i klassrummet. Då uppstår en informationslucka eller ett kunskapshål och man vill som elev veta vad det är för något. Andra viktiga sätt kan vara att ställa frågor som triggar nyfikenheten och att dröja lite med svaren. Frågorna som ställs gör att eleven förstår att den har ett kunskapshål – något som skapar begär att få veta. Det är viktigt att inte här bara leverera svar, utan även ställa frågor som skapar insikter hos eleverna att de har kunskapsluckor, vilket i sin tur skapar vilja att få reda på svaret Suprise surprise Hjärnan älskar överraskningar – samtidigt som hjärnan behöver repitetion och minnesförstärkning. Balsnasgång fär lärare repetera, upprea men på ett sådant sätt att den lärande hjälrnan inte upprtäcer attd et är upprepning utan utmaning att udnervisa är att lära två gånger. (use it or loose it) –`att undervisa är att lära två gånger´ kapa en trygg och stödjande miljö: Neurovetenskap har visat att barns hjärnor utvecklas bäst i en miljö som är trygg, kärleksfull och stödjande. Förskolan bör därför sträva efter att skapa en sådan miljö där barnen känner sig trygga och välkomna. Anpassad inlärning: Varje barn är unikt, och neurovetenskapen betonar vikten av att anpassa undervisningen till individuella behov. Förskolan bör sträva efter att identifiera och förstå varje barns styrkor och svagheter för att kunna erbjuda anpassade lärandeupplevelser. Rörelse och fysisk aktivitet: Forskning har visat att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på barns kognitiva funktioner och inlärning. Förskolor kan integrera regelbunden fysisk aktivitet och lek i sina dagliga rutiner för att främja barns hjärnans utveckling. Konkret och praktiskt lärande: Barn lär sig bäst när de får möjlighet att utforska och experimentera med verkliga material och situationer. Förskolor kan använda sig av hands-on-aktiviteter och lekar för att främja barns inlärning och problemlösningsförmåga. Sömn och kost: Neurovetenskapen har visat att sömn och näring spelar en viktig roll för hjärnans utveckling och inlärning. Förskolan kan samarbeta med föräldrarna för att säkerställa att barnen får tillräckligt med sömn och näringsrik kost. Språkutveckling: Neurovetenskapen har betonat vikten av tidig språkutveckling för barns kognitiva utvecklin Emotionell intelligens: Neurovetenskapen har visat att emotionell reglering är en viktig komponent i inlärning. Förskolan kan hjälpa barn att utveckla sina emotionella färdigheter genom att lära dem att identifiera och hantera sina känslor. Lek och social interaktion: Lek är en viktig del av barns utveckling och inlärning. Förskolan kan främja lek och social interaktion genom att skapa lekfulla miljöer och möjligheter för barn att samarbeta och lösa problem tillsammans. Sammanfattningsvis handlar det om att skapa en förskolemiljö som är engagerande, överraskande och nyfikenhetsväckande samtidigt som den erbjuder repetition och upprepning för att stärka inlärningen. Genom att använda dessa neurodidaktiska principer kan förskolan främja en positiv och effektiv inlärningsupplevelse för de unga barnen. Förklara hur viktig sömnen är, att det är på natten som hjärnan plockar upp ny kunskap och för över den till hårddisken, det vill säga långtidsminne
- För att lära sig praktiska övningar –motoriska övningar….för att lära sig teori krävs….
- Utvecklingen sker genom att delar i ett dynamiskt system driver på varandra. Först fokus på motoriska färdigheter, men appliceras även på kognitiv och emotionella domäner. Samspel mellan arv och miljö, barnet är aktivt samt att utvecklingen sker både gradvis och stegvis Komplexa och öppna system INNEBÄR ATT att utvecklingen av en individ betraktas som en komplex process som påverkas av en mängd olika faktorer. Dessa faktorer inkluderar genetiska, biologiska, kulturella, och miljömässiga influenser. Individen ses som en öppen och dynamisk enhet som ständigt interagerar med och anpassar sig till sin omgivning. Delarna organiserar och skapar ordning: Inom dynamiska systemteorier betraktas utvecklingen som en process där olika delar eller komponenter av individens beteende och psykologi samverkar och självorganiserar sig. Detta innebär att mönster och ordning uppstår spontant genom dessa interaktioner, snarare än att de är förprogrammerade eller förutbestämda Sträva efter jämvikt: Inom dynamiska systemteorier antas att levande system, inklusive människor, har en inneboende tendens att sträva efter jämvikt eller stabilitet i sina beteenden och psykologiska tillstånd. Detta betyder att om det uppstår störningar eller förändringar i systemet, kommer det att försöka återgå till en balanserad tillståndsnivå. Specifika, icke-linjära processer: Dynamiska systemteorier betonar att utvecklingen är en icke-linjär process, vilket innebär att förändringar i ett stadium inte nödvändigtvis leder till proportionella förändringar i ett annat stadium. Detta gör det möjligt att förstå hur små förändringar i olika faktorer kan ha dramatiska effekter på utvecklingen över tid.
- Här ett konkret exempel inom utvecklingspsykologi som illustrerar principerna bakom dynamiska systemteorier: Exempel: Språkutveckling hos spädbarn Dynamiska systemteorier kan användas för att förklara hur barn lär sig att tala och förstå språk. Komplexa och öppna system: Ett spädbarns språkutveckling påverkas av flera faktorer, inklusive genetik, den omgivande kulturen, familjemiljön och de interaktioner de har med sina vårdgivare och omgivningen. Delarna organiserar och skapar ordning: Språkutvecklingen är inte en enkel, förutbestämd process. Istället organiserar spädbarnets hjärna och sensoriska system gradvis språkljud, ordförråd och grammatik genom att interagera med sin omgivning. De lär sig att känna igen ljud, förstå ord och producera sina egna ljud. Sträva efter jämvikt: Omgivningen påverkar barnets språkutveckling, och om det finns brist på kommunikation och interaktion kan det uppstå obalanser i språkutvecklingen. Barnet strävar dock naturligt efter att förstå och använda språket för att kommunicera med andra. Specifika, icke-linjära processer: Förändringar i barnets språkutveckling är inte nödvändigtvis linjära. Det innebär att en plötslig ökning av interaktioner och exponering för språkstimulans kan leda till snabba framsteg i språket, medan brist på interaktion kan leda till vissa fördröjningar i utvecklingen. Sammanfattningsvis kan dynamiska systemteorier användas för att förstå att språkutvecklingen hos spädbarn är en komplex och öppen process där olika faktorer samverkar och skapar ordning över tid.
- Exempel: Lärande att cykla När ett barn lär sig att cykla, kan vi använda dynamiska systemteorier för att förstå hur den processen äger rum: Komplexa och öppna system: Att lära sig att cykla är en komplex uppgift som involverar flera faktorer, inklusive motoriska färdigheter, balans, visuell uppmärksamhet och koordination. Dessutom kan miljön, som terräng och väder, påverka lärandet. Delarna organiserar och skapar ordning: Barnet försöker koordinera och organisera olika motoriska rörelser som trampning, balansering och styrning med hjälp av styret och pedaler. Genom upprepning och övning lär sig barnet gradvis att samordna dessa rörelser för att cykla framgångsrikt. Sträva efter jämvikt: När ett barn lär sig att cykla, försöker det att uppnå balans och stabilitet på cykeln. Om barnet tappar balansen, arbetar det för att återfå jämvikt genom att justera kroppens position och styrningen. Detta är en process som upprepas tills barnet kan cykla utan att falla. Specifika, icke-linjära processer: Barnets framsteg i att lära sig att cykla är inte nödvändigtvis linjära. Det kan vara små framsteg och tillbakagångar under vägen. Ibland kan barnet kämpa med balans och koordination, och sedan plötsligt klicka det, och de kan cykla utan problem. Dynamiska systemteorier hjälper oss att förstå att barnets lärande att cykla är en process som involverar flera interagerande faktorer. Det är en dynamisk process där barnet ständigt anpassar sig till förändringar i sin egen kropp och omgivning för att uppnå målet att cykla. Detta perspektiv hjälper oss att uppskatta det komplexa och självorganiserande sättet barn lär sig motoriska färdigheter och andra komplexa uppgifter.
- Sammanfattningsvis är de viktigaste skillnaderna mellan Piagets teorier och behaviorismen deras syn på kognitiv utveckling, inre mentala representationer och betydelsen av inre processer. Piaget betonade den aktiva konstruktionen av kunskap av individen, medan behaviorismen fokuserade på inlärning genom belöningar och straff samt på observerbara beteenden. Båda perspektiven har bidragit till vår förståelse av inlärning och utveckling, men de har olika betoningar och tillvägagångssätt.
- SVAR: Klassisk inlärning. OS=Magsjuka OR= illamående, BS: Välling, BR=Illamående Instrumentell inlärning (exempel på lösning) Vem: Peter Beteende: Inbrott Konsekvens: Spänning Typ: Positiv förstärkning