Behavorism, kognitiv psykologi och neurovetenskap

1. Perspektiv på lärande: behaviorism,
kognitiv psykologi neurovetenskap
och dynamisk systemteori
Nina Emilsson
Högskolan i Halmstad
UV4036 Perspektiv på lärande och estetiska lärprocesser

2. Inlärningspsykologi - behaviorism
• Människans/djurs yttre mätbara beteende i fokus
• Beteende är ett resultat av MILJÖN och består av INLÄRDA
MÖNSTER
• Allmänpsykologisk teori som bygger på lagbundenheter för hur
lärande går till
• Atomistisk syn på kunskap och färdigheter – från del till helhet
• S-R psykologi – mycket av det vi lär oss bygger på medfödda
responser (tex blinkreflex)
• Stimuli – signaler som våra sinnen reagerar på
• Respons – reaktionen på stimuli
• Tex. Tanken på redovisning – fjärilar i magen
• Tre inlärningsmodeller:
• Klassisk betingning (Pavlov)
• Operant betingning (Skinner)
• Modellinlärning (Bandura)

3. Tre forskare som präglat
behaviorismen
• Ivan P. Pavlov (1849-1936) med
sina dreglande hundar – klassisk
inlärning
• John B. Watson (1878-1958)
myntade ordet behaviorism. Känd
för moraliskt tvivelaktigt
experimentet på Albert
• Frederick B. Skinner (1904-1991)
med sina ”Skinnerboxar”, och
upphovsman till den
instrumentella/operanta
inlärningen

4. Pavlovs hundar
Klassisk inlärning
• Associationsinlärning
• Kräver en naturlig relation mellan OS och
OR
• Inlärningen sker automatiskt och viljelöst
• Individen är passiv
• Betingning (inlärning) = att lära sig
reagera på ett neutralt stimuli med en viss
respons
• Utsläckning – ta bort ett inlärt beteende
Obetingad stimuli (OS) Obetingad respons (OR)
Betingat stimuli (BS) Betingad respons (BR)

6. Watson och lille Albert
Radikal behaviorist – det finns inget medvetande, människan består av beteende
(tal = verbalt beteende)
Varför blev experimentet så känt?
• 1)Betingningen gjordes på en människa, ett försvarslöst barn
• 2) Alberts generalisering kunde förklara fobiers uppkomst. Eftersom fobier är en
olycklig betingning av något, behöver du bara ombetinga personen.
• Generalisera – alla hundar är farliga
• Diskriminera – bara taxar är farliga

7. B.F Skinner: operant/instrumentell inlärning
• Beteendet formas av sina
konsekvenser – genom följderna av
ens beteende lär sig individen vilka
beteende som betalar sig och vilka
som inte gör det
• Beteendet är instrumentet för att nå
ett mål
• Ex. Häst vill ha havre – måste fjäska
med ägaren (fjäska är beteendet)
• I princip vilket beteende som helst kan
läras in genom FÖRSTÄRKNING
• John äter gröt med sked – mamma
berömmer.
• Shaping/formning
Trycka på spak (beteende) –
mat ramlar ned (förstärkning)

8. Beteende
utfört i en
specifik
situation
Positiv förstärkning
- något positivt tillkommer tex.
leende, beröm, pengar
Negativ förstärkning
- något negativt upphör tex. tjat,
gnäll
Positiv bestraffning
- något negativt tillkommer tex.
tillsägelse, böter, fängelse
Negativ bestraffning
- något positivt upphör tex.
utebliven belöning - godnattsaga
Ökad sannolikhet för
upprepning av
beteendet
Minskad sannolikhet
för upprepning av
beteendet
En schematisk bild över operant betingning
Belöning - straff

9. ”Felaktig inlärning”

10. Belöning bättre än straff for att forma
och kontrollera beteende
• Resultat av straff kan bli felinlärning
• Tex. ett barn som får för lite uppmärksamhet kan fortsätta med ett oönskat
beteende eftersom föräldrarnas utskällning är en form av uppmärksamhet
• Bestraffning visar inga alternativa vägar – visa/tala om vad barnet
kan/ska göra istället!
• Straff ger rädsla, att barn gör saker i smyg, undvikande strategier (tex. fusk)
Säg till på rätt sätt
Kom ihåg att en tillrättavisning inte ska användas som bestraffning eller för att
såra barnet - den ska användas för att lära barnet något. Kommentera
beteendet istället för barnets egenskaper, till exempel: ”Man får inte nypas”
istället för: ”Vad du är elak”.

11. Intermittent/partiell
förstärkning – belöning erhålls
endast vid vissa tillfälle
• När väl ett beteende är inlärt räcker det med förstärkning
ibland - detta beteende blir motståndskraftigt
• Ex. 1. fortsätter spela trots att man vinner ytterst sällan
• Ex. 2. Lilla Anna i affären - skrikbeteende

12. Behaviorismens
metafor för lärande
• Lärande beskrivs som
beteendeförändringar
• Lärandets vad – att
förvärva ett nytt beteende.
• Lärandets hur –
betingning och
förstärkningsfunktionen
• Lärande är detsamma
som utveckling

13. Är behaviorism ”bra”?
Kritik
• Teorin bortser från kognitiva och emotionella aspekters
komplexitet.
• Reduktionistisk – reducerad och förenklad i sin förståelse av
mänskligt beteende
• Principerna kan användas manipulativt.
• Hur ska kritiken förstås?
• Vad ska vi med kritiken till?

14. Kognitiv social inlärningsteori -
modellinlärning
• Albert Bandura (1925-2021)
• Bandura utvidgade den
reduktionistiska behaviorismen till
att även omfatta även det sociala
och kognitiva området
• Modellinlärning eftersom vi lär
genom att observera och imitera
andra (modeller).
• Baby doll experimentet
https://www.youtube.com/watch?v=dmBqwWlJg8U
“Inlärningen är dubbelriktad: vi lär från vår
omgivning och vår omgivning lär sig och
förändras tack vare våra handlingar.”
-Albert Bandura-

15. Kognitionspsykologin
- minne, språk, perception,
intelligens, problemlösning
Vad ska en älg göra för att
inte bli skjuten under
jakten?
1. Bada
X. Dansa
2. Hoppa
Kognition av latin: COGITO; jag uppfattar, tänker.

16. Lärandeteori: kognitivism/
informationsprocessande
• 1940-talet
• Human information processing (HIP) –
inspiration från datorns sätt att bearbeta
information, människan som
informationsbehandlande varelse.
• Lärande eller utveckling har inte varit i
fokus, informationsprocesser per se är
det som studerats
• Kognitivismens syn på lärande har en
tydlig koppling till neurovetenskapen
Datorn som metafor för mänskligt lärande

17. Behaviorism
vs
kognitivism

18. Konstruktivism - Piagets
sätt att förstå ”lärande”
• Anpassning (adaption), organisation och schema
(mentala representationer)– utvecklas och förfinas
• Anpassning – att anpassa sig till sin omgivning.
Anpassning består av två delar: assimilation,
ackommodation.
• Organisation är en medfödd pågående process
för att arrangera information och erfarenheter i
mentala system eller kategorier sk kognitiva
schema
• Vuxna - schema för läkarbesök, restaurang, bank
• Barn –schema för aktiviteter på förskolan

20. 1. Man går in
2. Ser sig om efter ett
bord
3. Väljer ett bord
4. Studerar menyn
5. Beställer mat
6. Äter och dricker
7. Får notan
8. Betalar och går ut

21. Två väsentliga begrepp för lärande/anpassning:
assimilation & ackommodation
Assimilation
• Anpassning av det nya (erfarenheter/kunskaper) till det gamla (schema/mönster/erfarenheter)
det vill säga ny kunskap anpassas till den redan befintliga
• Barnets tankestrukturer ändras inte, ingen ny förståelse/kunskapsnivå
• Ex. Välling byts ut mot blåbärssoppa i nappflaskan – smaken är ny, ny erfarenhet men barnet kan använda tidigare
erfarenheter (sugteknik)
• Verkligheten/kunskapen förblir oförändrad
Ackommodation (utveckling/lärande sker mot ett förändrat kognitivt schema)
• Individen förändrar gamla mönster till följd av de nya erfarenheterna: anpassning/integrering av
det gamla till det nya det vill säga den gamla kunskapen anpassas till den nya
• Barnet utvecklar helt nya tankestrukturer, ny ökad kunskap/förståelse
• Verkligheten/kunskapen förändras och blir mer innehålls-och variationsrik och komplex
• Barnet går från flytande föda till fast föda, inte bara smaken är ny utan även tekniken att äta

22. Schema fågel: näbb, vingar och fjädrar
Pingvin också
en fågel men
den kan inte
flyga och trivs
bäst där det
är kallt
Hund:
fyrbent,
päls, och
säger Voff
Kognitiv konflikt - att utmanas i sin förståelse, den kognitiva konflikten
tvingar fram nya kognitiva scheman (via ackommodation).

23. Jean Piaget (1896-1980) – schweizisk
kunskapsteoretiker, psykolog, biolog, filosof
• Intresserad av barns tänkande – kognitiva utveckling – från det konkreta till
den abstrakta tänkandet
• Den känslomässiga och sociala sidan av utvecklingen var inte lika intressant
• Kliniska metoden – systematiskt sätt att ställa frågor till barn om hur de
tänker
• Kunskapsprocessen är en aktivt skapande verksamhet
• Kunskap konstrueras aktivt av individen genom bearbetning av omvärlden
(konstruktivism)
• Handling/erfarenhet reflektion lärande (inte inlärning) och kunskap
• Forskningen ledde fram till en stadieteori om barns utveckling
• Mognadsteori – utveckling kommer inifrån och barnet utvecklas i den takt det
mognar – utveckling föregår lärande

24. Från konkret tänkande (knutet till självupplevda situationer,
här och nu) till abstrakt tänkande (utgå från tänkta
situationer)
Från egocentrisk till sociocentrisk
Från helhet till delar, och sedan till en sammansatt enhet

25. Grönsaksgubben
• Litet barn: gubbe
• Litet äldre barn: grönsaker
• Äldre barn: en gubbe gjord av
grönsaker
• Barnet går från helhet till delar,
och sedan till en sammansatt
enhet

26. • Egocentrism – barnet
utgår från sin egen
värld, kan inte ta andras
perspektiv.
• Objektspermanens –
saker finns även om de
inte syns (runt 1 års ålder).
• Kul med Tittutlekar
Senso = intryck genom sinnena (lukt, smak, känsel…)
Motorisk = intryck genom rörelse (suga, bita, jollra, gripa, krypa)

27. Symbolutveckling – förstår nu att
spegelbilden är en symbol för barnet
själv och ingen annan
Animism - dumma stol
Artificialism – tror att allt är tillverkat -
vi kan köpa ett nytt ben i affären.
Begreppsbildande
Magiskt tänkande – jag var dum mot
lillebror – därför är han sjuk
Detta är “varför”-stadiet.
Operation = mental process för att bryta isär, separera, kombinera mentalt material

28. Vilken rad innehåller flest kulor?
Vilket träd är äldst?
Fråga Lisa 4 år om hon har en lillebror. JA
säger hon, han heter Calle. Fråga Lisa om
Calle har en storasyster. Nej säger hon då!
= irreversibilitet

29. • Beroende av konkretion
• Edith har mörkare hår än Lilli. Edith har
ljusare hår än Susanne. Vilken av de tre har
mörkast hår?
• Börjar bli mer sociocentriskt
• Att konservera handlar om att kunna föra ett
logiskt resonemang med sig själv tex. barnet ser att
inga mynt tas bort alltså är det lika många kvar –
men det yngre barnets visuella perception
”bestämmer” vad som är ”rätt”. Det vill säga så som
det konkret ser ut!
• Reversibilitet – Piagets begrepp för ett logiskt
resonemang som bygger på konservering

30. • Barn behöver inte längre ett konkret underlag.
• Exempel: Tänk dig att ett barn tidigare har lärt sig att räkna med konkreta
föremål som äpplen. När barnet når en viss utvecklingsnivå enligt Piagets
teorier, kan det sedan börja använda abstrakt tänkande inom matematiken. De
kan förstå att 1 + 1 är 2 utan att behöva ha fysiska äpplen framför sig.
+ = 2
• Kan förstå abstrakta begrepp som frihet, rättvisa, demokrati – älskar att diskutera
dessa frågor!
• Barn som inte kan tänka abstrakta – tolkar ordspråk/metaforer/liknelser bokstavligt
– har även svårt med ironi

31. Piaget och lärande
• Lärande – inte en uttalat central aspekt i Piagets arbete.
• Motorisk och kognitiv utveckling är den grundläggande process som leder till att kognitiva scheman omstruktureras och vi
når mer abstrakta former av tänkande.
• Det är inte möjligt att ta över andras assimilation/ackommodation, att lyssna leder inte till att ta till sig kunskaper på djupet.
Kräver aktivitet från den som ska lära sig.
• Att förstå och få insikt är grundläggande för ”kunskapsbygget”. Barn lär genom aktivitet och att upptäcka världen.
• ”Kom ihåg att varje gång man alltför tidigt undervisar ett barn om något som barnet kunde kommit underfund med på egen
hand, så hindras barnet från att upptäcka detta. Och därför också från att förstå det fullt ut.” (Piaget, 1970: 715 se Säljö,
2014: 49).
• Behövs läraren överhuvudtaget?

32. Begränsningar i Piagets teorier
• Stadieteorin har blivit ifrågasatt. Barn utvecklas olika snabbt, de
kanske befinner sig i ett stadie i ett avseende, men i ett annat stadie i
ett annat avseende. Stadierna är inte så exakta.
• Piaget verkar ha underskattat speciellt yngre barns förmågor. Senare
forskning visar att förskolebarn visat sig kunna klara av vissa typer av
uppgifter som Piaget menar de inte borde ha klarat av. Möjligen att
Piaget gav lite för dåliga instruktioner (en teori som framförs).
• Piagets forskning bygger på europeiska barn
• Barnintervjuer rymmer en rad svårigheter

33. HIP versus Piaget
Human information processing
• Lärandets vad – mentala
modeller, kognitiva scheman
(inhämta information, bearbeta,
lagra, representationer.
• Lärandets hur – processer som
hämtar, kodar, lagrar, återkallar
• information i relation till
minnessystem.
PIAGET
• Lärandets vad – tänkandets innehåll, hur
barn uppfattar och förändrar sina
uppfattningar.
• Lärandets hur – processer som empirisk
och reflexiv abstraktion, upplevd kognitiv
konflikt.
• Empirisk abstraktion: Samla konkreta erfarenheter
från vår omvärld – utforskar en boll
• Reflexiv abstraktion: Använd dessa konkreta
erfarenheter för att skapa generella förståelser och
kunskap som kan tillämpas på liknande situationer
eller objekt – fotbollar/basketbollar fungerar likt
andra bollar
• Barnets egen aktivitet betonas (lärarens
betydelse kom att nedtonas till förmån för
barnets eget ”görande”).

34. PET scan fMri
E n v å g a v n y k u n s k a p o m d e t
h j ä r n a n o c h l ä r a n d e
T H E N E U R O S C I E N C E R E V O L U T I O N

35. Neurovetenskap, neuropsykologi och
pedagogik och lärande
• Biologisk grund för lärande – hjärnans funktioner (processa olika information,
olika centra i hjärnan,
• Läsinlärning, tidig matematikinlärning – dyslexi, dyskalkyli
• Problematiskt att studera en nivå av mänsklig funktion och att tolka på en annan.
• Experimentella data är insamlade i situationer som inte är ”vardagliga” – viktigt att
beakta när resultat tolkas.
• Meningsskapande – en mer sammansatt process än biologiska korrelationer.
• Förhållandet mellan hjärnforskning och pedagogik – den viktiga frågan hur
kunskaperna kan användas.
– övervärdering av vad man vet
– övertolkning av resultat
• Många former av kunskap (ex. gå, läsa, räkna) lärs inte in på en plats i hjärnan

36. • Lärandets vad – memorering av information, inget explicit
särskiljande mellan information och kunskap.
• Fokus på återgivning av information, inte meningsskapande.
• Lärandets hur – en processmetafor för hur kognitiva processer
formas av erfarenheter, träning av förmågor som saknas eller
”underpresterar”.

37. På vilka sätt har du
använt minnet idag?

38. Minnet och lärandet
• Minnet - vår förmåga att
koda in, lagra och plocka
fram information
• Förmåga att minnas -
framgångsrikt lärande

39. Genom att upprepa kan vi
behålla infon kvar i AM (KTM)
För alla typer av inlärning
krävs uppmärksamhet
The modal model (Akinson & Ahiffrin, 1968)

40. = dirigerar aktiviteten - styr
uppmärksamheten, planerar nästa
steg, initierar framplockning
Slavesystem - ”slaves” - helpers
Arbetsminnets delar (Baddeley, 2006)
= lagrar och bearbetar visuell
och spatial information
= Håller kvar verbal &
auditiv information,
är aktiv när vi hör
eller ljudar ett ord

41. Arbetsminne (KTM)
• Arbetsminnet refererar till den information vi förmår hålla i
huvudet samtidigt.
• Arbetsminnet är begränsat och kortvarigt - ”The magical
number 7” ((7+-2), (20-30 sek)
• Barn har mindre kapacitet i sitt arbetsminne än vuxna.
• Tänkbar relation till läsförmåga (dyslexi) och ADHD, osv.
• Går att träna upp (med en spridningseffekt så att även
system/funktioner som inte tränas förbättras)
• Minneslekar Kims lek och memory ”Kims lek” och
memoryspel är exempel på övningar som hjälper barn att
träna arbetsminnet.
• Spring och hämta leken

42. Chunks - meningsfulla enheter
IKEASASHMICATELIA = 19 bokstäver
IKEA SAS HM ICA TELIA = 5 chunks
15201914193919452001 = 20 siffror
1520 1914 1939 1945 2001 = 5 enheter

44. OPERATION SPAN – ett annat mer dynamiskt
sätt att mäta arbetsminnets kapacitet
•mäter kapaciteten medan
arbetsminnet arbetar, är aktivt
•bättre mått på arbetsminnets
kapacitet – arbetsminnets
funktion på en daglig basis
•ett högre spann = högre
kapacitet

47. Länken mellan inkodning (encoding)
och framplockning (retrievel)

48. Kontextens betydelse vid inlärning

49. Långtidsminnet
Explicita minnen –
deklarativt
(medvetna)
Episodiska minnen
- händelser &
personliga minnen
Semantiska
minnen -
faktakunskaper &
scheman
Implicita minnen –
icke-deklarativt
(omedvetna)
Procedurminnen -
färdigheter
Priming
Betingning -
inlärning
När vi har lärt oss något har informationen flyttats från
arbetsminnet till långtidsminnet

51. • nnn
att veta HUR

52. Arbetsminne (KTM) vs långtidsminne (LTM)
Arbetsminne
• Aktivt, temporärt, dynamiskt
• Begränsad kapacitet – (7+-2)
• Kortvarigt (20-30 sek)
• Lätt att få in information
• Information försvinner lätt
• Innehållet är instabilt och
känsligt
• Ett minne? Snarare en process
• En process? Nej, flera processer
Långtidsminne
• Inaktivt minne
• Obegränsad kapacitet
• Långvarigt
• Krävs arbete för att få in information
• Informationen kan vara svår och
långsam att plocka fram, och ibland
omöjlig
• Informationen är stabil och stark
• Ett minne? Nej, flera olika minnen

53. Synaptisk plasticitet (Olivestam, 2015)
• Allt lärande bygger på att neuroner
skapar nya kontakter & mönster i
synapsbildningar
• belys undervisningsstoffet ur olika
aspekter/utgångspunkter/perspektiv
• skapa kopplingar genom att hänga
upp ny kunskap på de krokar
barnen redan har
• Retriving practices & paced
learning

54. Hur omsätter vi neurovetenskap till praktiken? (Olivestam, 2015)
• Hjärnan behöver tid för att sortera och distribuera kunskaperna till hjärnbarken.
• `sov in kunskaperna´, bättre med få korta sessioner, än långa
• Förståelse är viktigt
• Ansträngning lönar sig!
• Multitaskning – nej!
• Dopaminerga systemet – lustsystemet – lustfyllt lärande
• Hjärnan älskar överraskningar – samtidigt som hjärnan behöver repetition och
minnesförstärkning (use it or loose it) –
• `att undervisa är att lära två gånger´

55. Organisera, visualisera
& associera
För att lära sig teori och
kunskap:
ØTankekarta
ØLOCI metoden
Ø Hierarkier
Ø Chunking
ØMnemonics – tex. ät ni laga vi

56. Multimodal
undervisning
Låt eleverna
använda alla sina
lober

60. Att lära sig språk utifrån
dynamisk systemteori
1. Komplexa och öppna system: Ett spädbarns språkutveckling påverkas av
flera faktorer, inklusive genetik, den omgivande kulturen, familjemiljön
och de interaktioner de har med sina vårdnadshavare och omgivningen.
2. Delarna organiserar och skapar ordning: Språkutvecklingen är inte en
enkel, förutbestämd process. Istället organiserar spädbarnets hjärna och
sensoriska system gradvis språkljud, ordförråd och grammatik genom att
interagera med sin omgivning. De lär sig att känna igen ljud, förstå ord och
producera sina egna ljud.
3. Sträva efter jämvikt: Omgivningen påverkar barnets språkutveckling, och
om det finns brist på kommunikation och interaktion kan det uppstå
obalanser i språkutvecklingen. Barnet strävar dock naturligt efter att förstå
och använda språket för att kommunicera med andra.
4. Specifika, icke-linjära processer: Förändringar i barnets språkutveckling
är inte nödvändigtvis linjära. Det innebär att en plötslig ökning av
interaktioner och exponering för språkstimulans kan leda till snabba
framsteg i språket, medan brist på interaktion kan leda till vissa
fördröjningar i utvecklingen.