Vargens rätt enligt EU 20220312 Umea FINAL JPA (1).pptx
1. Vargens EU-rätt
EU-rättens försvar dvs art- och habitatdirektiet av strikt skyddade rovdjur
Johanna Parikka Altenstedt, magister i rättsvetenskap, sociolog, jur kand
Umeå 2022-03-12
3. Grundlagarna (t ex RF 1:9)
lagar och förordningar, förarbeten, normer
och rättsliga principer, vägledande prejudikat från
HD/HFD = praxis
Doktrin = rättsvetenskapliga avhandlingar, rapporter och artiklar.
Granskade och publicerade
europeisk rätt
EKMR & EU rättens företräde
Case Law
Normhierarki
FÖRDRAGEN OCH PRINCIPERNA ÄR
PRIMÄRRÄTT
Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj
1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda
djur och växter
Myndighetsinstruktioner,
förordningar och rapporter
Tapiola
- Ej gällande rätt, inga sanktioner behäftade.
Direkt effekt
4. Denna gäller sedan 12. 10. 2021. Kommissionens
vägledningar sammanfattar EUD:s praxis och gäller som
gällande rätt i EU!
7. EU-rättenärett
unikt,
övergripande
supra-nationellt
rättsligtsystem.
EU-rätten har företräde före nationell rätt i de områden
som nationalstater har lämnat sin (rättsliga) kompetens
till EU genom fördragen, t ex.
* den gemensamma marknaden (inre marknaden),
* jordbrukspolitiken,
* konkurrens- och etableringslagar samt
* miljöpolitiken (jmfr med skogs- och klimatfrågor!)
Delegering av kompetensen i avtalet från medlemsländer
Subsidiaritet - rätt beslut på rätt nivå
Proportionella och ändamålsenliga ingrepp
Respekt för nationell identitet i tillämpning av direktivet
(margin of appreciation)
Direkt effekt – direktiv och förordnanden i konkreta fall
av civila fri- och rättigheter för den enskilde (EKMR)
Statsansvar – korrekt tillämpning av bestämmelserna
Rådgivande förhandsavgörande (Art 267 TFEU)
8. Art-ochhabitat
direktivet skapar
indirekt rättigheter
förvilda djur.
Art- och habitatdirektivet som bygger på
Bernkonventionen, har som utgångspunkt att vilda
djur har ett egenvärde och rätt till skydd av sitt liv, sin
art och sitt habitat (livsmiljö).
Art- och habitatdirektivet ska tolkas – som all EU-rätt
– teleologiskt dvs att rättsaktens syfte och ändamål
styr alltid tolkningen av de nationella reglerna. Kallas
även för konventionskonform tolkning.
Case Law gäller som bindande rättskälla i alla
medlemsländer.
Art- och habitatdirektivet har enligt EU-domstolens
praxis fått direkt effekt i olika domar från EU-
domstolen.
Art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet tolkas
analogt och kallas ibland EU:s miljödirektiv.
9.
10. Artikel2
Art-och
habitatdirektivets
grundläggande
syfte
Artikel 2:
”1. Syftet med detta direktiv är att bidra till att
säkerställa den biologiska mångfalden genom
bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter i
medlemsstaternas europeiska territorium som
omfattas av fördraget.
2. Åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv
skall syfta till att bibehålla eller återställa en gynnsam
bevarandestatus hos livsmiljöer samt arter av vilda
djur och växter av gemenskapsintresse.”
11.
12. Huvudregeln
Artikel 12
Absolut förbud att
döda vilda djur
Stycke 1.
”Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för
införande av ett strikt skyddssystem i det naturliga
utbredningsområdet för de djurarter som finns
förtecknade i bilaga 4 a, …
med förbud mot
a) att avsiktligt fånga eller döda exemplar av dessa arter i
naturen, oavsett hur detta görs,
b) att avsiktligt störa dessa arter, särskilt under deras
parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och
flyttningsperioder,
c) att avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen,
d) att skada eller förstöra parningsplatser eller rastplatser.”
13.
14. Huvudregeln
Artikel 12
Absolut förbud att
döda vilda djur
”2.För dessa arter skall medlemsstaterna förbjuda förvaring,
transport och försäljning eller byte samt utbjudande till
försäljning eller byte av exemplar som insamlats i naturen,
med undantag av sådana som samlats på lagligt sätt före
genomförandet av detta direktiv.
3. Det förbud som avses i punkt 1 a och b samt punkt 2 skall
gälla alla levnadsstadier hos de djur som omfattas av denna
artikel.
4. Medlemsstaterna skall införa ett system för övervakning
av oavsiktlig fångst och oavsiktligt dödande av de djurarter
som finns förtecknade i bilaga 4 a. Mot bakgrund av den
insamlade informationen skall medlemsstaterna vidta de
ytterligare forsknings- eller bevarandeåtgärder som är
nödvändiga för att säkerställa att oavsiktlig fångst eller
oavsiktligt dödande inte får betydande negativa följder för
de berörda arterna.”
15.
16. Artikel15
angåendebilaga
5a
”Vid fångst eller dödande av vilda djur av de arter som
finns förtecknade i bilaga 5 a och i fall där undantag i
enlighet med artikel 16 görs i fråga om insamling, fångst
eller dödande av arter som finns förtecknade i bilaga 4 a,
skall medlemsstaterna förbjuda användning av alla icke-
selektiva metoder som lokalt kan medföra att
populationer av en art försvinner eller utsätts för en
allvarlig störning,
särskilt
a) användning av de metoder för fångst och dödande som
finns förtecknade i bilaga 6 a,
b) varje form av fångst eller dödande från de
transportmedel som anges i bilaga 6 b.”
17.
18. Artikel15
”Vid fångst eller dödande av vilda djur av de arter som finns
förtecknade i bilaga 5 a och i fall där undantag i enlighet med
artikel 16 görs i fråga om insamling, fångst eller dödande av
arter som finns förtecknade i bilaga 4 a, skall medlemsstaterna
förbjuda användning av alla icke-selektiva metoder som lokalt
kan medföra att populationer av en art försvinner eller utsätts
för en allvarlig störning, särskilt
a) användning av de metoder för fångst och dödande som finns
förtecknade i bilaga 6 a,
b) varje form av fångst eller dödande från de transportmedel som
anges i bilaga 6 b.”
19. Appendix4!
BILAGA 1: LIVSMILJÖTYPER AV GEMENSKAPSINTRESSE VILKAS
BEVARANDE KRÄVER ATT SÄRSKILDA BEVARANDEOMRÅDEN UTSES
BILAGA 2: DJUR- OCH VÄXTARTER AV GEMENSKAPSINTRESSE
VILKAS BEVARANDE KRÄVER ATT SÄRSKILDA BEVARANDEOMRÅDEN
UTSES
BILAGA 3: KRITERIER FÖR VAL AV OMRÅDEN SOM KAN UTSES TILL
OMRÅDEN AV GEMENSKAPSINTRESSE OCH TILL SÄRSKILDA
BEVARANDEOMRÅDEN
BILAGA 4: DJUR- OCH VÄXTARTER AV GEMENSKAPSINTRESSE SOM
KRÄVER NOGGRANT SKYDD – Se rovdjuren i 4a
BILAGA V: DJUR- OCH VÄXTARTER AV GEMENSKAPSINTRESSE FÖR
VILKA INSAMLING I NATUREN OCH EXPLOATERING KAN BLI
FÖREMÅL FÖR FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER
21. Undantag från
artikel 12fårgöras
enligt Artikel 16.1:
”a) För att skydda vilda djur och växter och bevara
livsmiljöer.
b) För att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap,
skog, fiske, vatten och andra typer av egendom.
c) Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra
tvingande orsaker som har ett allt överskuggande
allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk
karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön.
d) För forsknings- och utbildningsändamål, för
återinplantering och återinförsel av dessa arter och för den
uppfödning som krävs för detta, inbegripet artificiell
förökning av växter.
e) För att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt
och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av
vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 i
en begränsad mängd som fastställs av de behöriga nationella
myndigheterna.”
”förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar
upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras
naturliga utbredningsområde, av följande anledningar:
> skyddsjakt på enskilds initiativ
(28 § jaktförordningen)
22. Tapiola:
Allmänna villkor
inom EU-rätten ska
alltid beaktas vid
prövning
a) Vetenskaplighet
Enligt EU ska i rättslig prövning av undantagen
användas vetenskapliga metoder, dvs oberoende
forskare, och oberoende vetenskapliga
forskningsinstitut utan att staten påverkar genom
riktlinjer eller finansiering.
- Viltvårdscenter med mera är inte oberoende
Vetenskaplighet uppnås genom senaste bästa
etablerade vetenskapliga kunskap som bas för
bedömningarna.
- Internationell forskning ska beaktas
Myndighetsrapporter ses inte som vetenskap av EUD.
- Kan inte ses som rättskällor vid prövning
23. Tapiola:
Allmänna villkor
inom EU-rätten ska
alltid beaktas vid
prövning
b) Restriktiv tolkning av ett undantag från ett direktiv
Sverige bryter ideligen:
- Länsstyrelsernas skyddsjaktsbeslut utgör ofta en
enda lång åtgärdslista för jägare,
- tjuvjakten som väldigt få verkar veta någonting om
och som ej beaktas,
- två fall under 2020 när länsstyrelser fattat
skyddsjaktsbeslut utan ansökan,
- Ej heller Naturvårdsverket har visat restriktiv
tolkning av delegationen till länsstyrelserna, eller vid
planer på pilbågsjakt, vid tillåtelse av troféer, vid
tillåtelse av jakt i nationalparker, osv.
24. Tapiola:
Allmänna villkor
inom EU-rätten ska
alltid beaktas vid
prövning
c) Tydliga mål och det enda sättet
EUD har i Tapiola-avgörandet fastställt godkända skäl
för skyddsjakt av varg:
- bekämpa tjuvjakt,
- bekämpa skador på hundar och öka den allmänna
trygghetskänslan hos befolkningen.
Skälen ska inte ses som förebyggande åtgärder! Får
aldrig vara förebyggande. Vidare ska det vara exakta
mål, t ex om en viss varg – inte bara allmänt någon
varg.
Länsstyrelsen är skyldig att ange i undantagsbeslutet
klart och tydligt skälen för undantaget och visa att det
inte finns något annat sätt att uppnå dessa mål.
Skyddsjakten ska alltså vara det enda sättet att uppnå
målet – inte det effektivaste, bästa, billigaste eller
snabbaste, utan uteslutande det enda, enligt EUD.
25. Tapiola:
Allmänna villkor
inom EU-rätten ska
alltid beaktas vid
prövning
d) En rättssäker process?
• Rättsligt bindande ”ska” i Habitatdirektivet ändras ofta
till det mildare ”bör” i Naturvårdsverkets skrifter helt
emot rättsaktens rättskraft,
• jäv och partiskhet i myndighetsutövning – viltvårdare
på länsstyrelser ofta aktiva jägare med jaktagenda,
• hinder för talerätt för NGO:s,
• bristande hantering av tidsfrister, jaktbeslut tas sent på
fredageftermiddag, ibland bara muntligt,
26. Tapiola:
Allmänna villkor
inom EU-rätten ska
alltid beaktas vid
prövning
• förlängningar av jakter utan rättslig grund,
• avsaknad av grunder och skäl i beslut och domar
särskilt i avvisande av överklaganden,
• inhibition verkningslös som rättsmedel,
• vägran att hämta förhandsbedömning från EU-
domstolen,
• vägran att identifiera direkt effekt av direktivet;
• särskilda domstolar som hanterar jaktärenden trots att
EU-rätten gäller lika i hela landet,
• brist på vetenskaplighet i riksdagens beslut,
• de hotade stora rovdjuren saknas bland
åtgärdsprogrammen för artskydd till förmån för
jaktfokuserade förvaltningsplaner och även medel
saknas för deras bevarande,
• partiskhet och politisering av viltvårdsdelegationer,
slentrianmässig delegering av jaktbeslut från
Naturvårdsverket till länsstyrelser,
• avvisanden av klagomål kommer i princip i vändande e-
post,
• yttrandetider på tre dagar.
27. Tapiola:
EUD:artikel 16.e(1)
gäller endast om
dessavillkor är
uppfyllda
EUD har konstaterat i Tapiolamålet att 16.1 e endast kan
gälla om inget av fallen a-d är relevant,
Alla fyra allmänna kraven ovan är uppfyllda vid sidan av
EU:s grundläggande rättsliga principer om lojalitet,
proportionalitet osv.
Djur som dödas av trafik, tjuvjakt med mera pga
mänsklig aktivitet ska räknas in i det totala antalet djur
som finns och när artens spridning och gynnsam
bevarelsestatus fastställs.
28. Artikel12ärej
implementerad
uttryckligenivår
nationellalagar.
DEN SVENSKA RÄTTSORDNINGEN
Vi räknar djur länsvis men rapporterar till Bryssel i tre
område; syd, borealis och alpint.
Vi agerar som om rennäringsområdet hade undantag (som
i Finland) fast vi har inte något lagligt undantag för jakt
där.
Vi behandlar akut skyddsjakt på enskilds initiativ (28 §
jaktförordningen) som en rättighet för jägare och inte som
ett sista undantag i ett rigoröst kontrollerat system för att
skydda vargar.
Vi låter politiken besluta om antal vargar, riksdagens
minimumnivå har i myndighetshantering blivit
maximum.
Vi lyssnar ej på den bästa, senaste vedertagna
vetenskapen.
JAKTLAGEN OCH
JAKTFÖRORDNINGEN
ANSES VARA
IMPLEMENTERING AV ART-
OCH HABITATDIREKTIVET
Naturvårdsverkets i e-post den 12 augusti 2020: ”Man är
medveten om att man inte har implementerat art- och
habitatdirektivets huvudartikel för rovdjurens/vilts del.
29. Direkteffektoch
statsansvar
Men habitatdirektivet gäller oavsett om
formuleringarna finns i jaktlagen och -förordningen,
om den faktiska tolkningen nationellt blir emot
gällande EU-rätt. Så artikel 12 gäller även här. Nya
domar finns från EU-domstolen.
Statsansvar innebär att om en medlemsstat är illojal
mot EU:s primärrätt, är det en överträdelse av
primärrätten och ska sanktioneras enligt EU-rätten.
Kommissionen och EU-domstolen avgör.
T ex ska stater säkerställa ett fullständigt, tydligt och
precist inflytande av artikel 16. (Se vägledning från
EU-kommissionen)
30. Nu lovar polisen krafttag mot tjuvjakt på rovdjur
P4 JÄMTLAND, 2017-03-15
Nu tar polisen nya tag mot illegal jakt på rovdjur och andra fredade arter. Polisens nationella operativa avdelning lovar att stötta den
lokala polisen ute i landet.
I dag är det nästan riskfritt att skjuta fridlysta djur enligt Filipo Bassini, gruppchef på Polisens nationella operativa avdelning, NOA,
som konstaterar att det finns mycket pengar att tjäna för kriminella ligor.
– Den här kriminaliteten är global och vi ser att det är väldigt mycket pengar som styr det här, säger han.
– Vi har den marknaden och kriminaliteten i Sverige.
Under onsdagen är Filipo Bassini med på vargsymposiet i Vålådalen för att berätta om polisens nya grepp för att stoppa illegal
rovdjursjakt, till exempel på varg, lo och skyddade rovfåglar. Orsaken till att man nu försöker stärka upp utredningsresurerna är att
grova jaktbrott inte alltid prioriteras och anses vara svårutredda.
– Om åklagarna som utreder jaktbrotten märker att det inte funkar. Att det inte blir någon bra fart på utredningen.
Finns det sådana exempel?
– Inte i nuläget. Vi har ännu inte haft några exempel där vi fått gå in och ta över ärendet.
I Östersund är det miljöåklagare Christer Jarlås som ansvarar för utredningar om grova jaktbrott och han håller med om att polisen
inte alltid gör sitt jobb.
– Mest känt är det här så kallade Lillhärdalsmålet som ju låg något år hos polisen i Dalarna innan man förmådde tillsätta någon
utredare efter att den första utredaren hade blivit sjuk, säger han.
I Lillhärdalsmålet misstänktes fem män för att ha förberett tjuvjakt på varg, men de friades i både tings- och hovrätt.
Christer Jarlås tyker det är svårt att få hjälp att ureda grova jaktbrott. Han efterlyser tydligare direktiv.
– Det behövs ju tydlighet och det är kanske inte nationell hjälp som är det viktigaste. Det viktigaste just nu är att de polisområdena
som finns ser till att man har ansvariga för de grova jaktbrotten.
Men Filipo Bassini han skickar bollen tillbaka till Christer Jarlås och hans åklagarkollegor. Det är upp till dem att höra av sig.
– Det är framförallt att åklagarna, som leder förundersökningarna där det inte kanske fungerar av olika anledningar ska höra av sig
till oss. Deras chefsåklagare får höra av sig till oss på NOA och motivera till varför vi ska ta över ärendet.
31.
32.
33. EUworking for
wolves.
DagsförSvenska
djurrättsjurister
attsamla sig!
Animal Law - European animal law (animallaweurope.com)
English - Eläinten Vuoro (elaintenvuoro.fi) Proposal:
FINLANDS DJURRÄTTSJURISTER: FUNDAMENTAL RIGHTS FOR ANIMALS
Record number of MEPs demand an EU Commissioner for
animal welfare | Eurogroup for Animals
Intergroup on the Welfare and Conservation of Animals
(animalwelfareintergroup.eu)
https://www.clientearth.org/media/pb5g0lpe/webinar-8-
enforcing-the-habitats-directive-in-national-courts.pdf
Life Wolfalps EU - Improve wolf-human coexistence
Primär lagstiftning – Lissabon fördragen / grundfördragenFÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN, FEU
FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT, FEUFEUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA
Sekundär lagstiftning – Bestämmelser i olika dokument som EU:s organ producerar, administrativ rådgivning, bevisregler, sanktioner, anmälan till nationella domstolar enligt artikel 288 Funktionsfördraget som är primärrätt.
Länsstyrelsernas skyddsjaktsbeslut utgör ofta en enda lång åtgärdslista för jägare, men har sällan något resonemang om den vetenskapliga grunden. Ett annat område där myndigheterna totalt har misslyckats med att inhämta vetenskapligt baserade underlag, är tjuvjakten som väldigt få verkar veta någonting om
Länsstyrelsernas skyddsjaktsbeslut utgör ofta en enda lång åtgärdslista för jägare, men har sällan något resonemang om den vetenskapliga grunden. Ett annat område där myndigheterna totalt har misslyckats med att inhämta vetenskapligt baserade underlag, är tjuvjakten som väldigt få verkar veta någonting om
En hel del skyddsjaktsbeslut tas ändå av länsstyrelserna pga tänkta hot, framtida hot, samt i förebyggande syfte, vilka alla strider mot EU-rätten. Ofta brister det i att man har valt att inte använda sig av de andra möjliga åtgärderna för att minska riskerna, av administrativa och ekonomiska skäl inom myndigheten. T ex har rovdjursavvisande stängsel eller obestridligt DNA-bevis inte använts.
En hel del skyddsjaktsbeslut tas ändå av länsstyrelserna pga tänkta hot, framtida hot, samt i förebyggande syfte, vilka alla strider mot EU-rätten. Ofta brister det i att man har valt att inte använda sig av de andra möjliga åtgärderna för att minska riskerna, av administrativa och ekonomiska skäl inom myndigheten. T ex har rovdjursavvisande stängsel eller obestridligt DNA-bevis inte använts.
En hel del skyddsjaktsbeslut tas ändå av länsstyrelserna pga tänkta hot, framtida hot, samt i förebyggande syfte, vilka alla strider mot EU-rätten. Ofta brister det i att man har valt att inte använda sig av de andra möjliga åtgärderna för att minska riskerna, av administrativa och ekonomiska skäl inom myndigheten. T ex har rovdjursavvisande stängsel eller obestridligt DNA-bevis inte använts.
Vad är detta för strunt inom straffrätt?? Polisen har ansvar att utreda brott. JO, JK och riksdagen borde ha reagerat för länge sedan!