FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
•
6 likes•3,792 views
Bedömning för lärande, seminarie med Christian Lundahl, fil dr i pedagogik och docent vid pedagogiska institutionen, Uppsala Universitet under Framtidens lärande - är här och nu! 2011
Recommended
More Related Content
What's hot
What's hot (18)
Similar to FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
Similar to FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2 (20)
More from Framtidens Lärande
More from Framtidens Lärande (20)
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
- 1. Christian Lu Docent i ped ndahl agogik Upp sala univers itet
- 2. Föreläsningens argument 0 Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar 0 Bedömning är använt på rätt sätt är däremot det bästa didaktiska redskapet för att främja lärandet 0 Skolans personal återerövra en förlorad bedömarkompetens 0 Bedömning för lärandet kan förbättra resultaten med 100 procent Copyright Christian Lundahl 2
- 3. Utvärdering och bedömning Central Lokal Summativa Utvärdering syften Formativa Bedömning syften Kunskaper Beteende Copyright Christian Lundahl 3
- 4. Visible learning 0 Hattie 2009 har analyserat resultaten av 50000 effektstudier: ”[T]he biggest effects on students learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers” (2009:23) Bedömning för lärande hjälper lärare att se hur de kan förändra sin undervisning och det hjälper eleverna att se vad de kan, vad de förväntas kunna och hur de ska lära sig det. Copyright Christian Lundahl 4
- 5. Att synliggöra, men vad och hur Vi lever i en tid när kunskap i sig själv fått ett egenvärde, när kunskapssynen ändras och användningen av kunskap utvecklas! Hur ska vi bedöma nya kunskapsformer på ett rättvisande sätt som samtidigt främjar kunskaps-‐ och lärandeprocesser? Med andra ord: hur kan bedömningar bidra till framtidens lärande och motivation? Copyright Christian Lundahl 5
- 6. Från yttre till inre motivation 0 Traditionella uppfattningar om motivation bygger på föreställning att det går att betinga fram lärande och gott beteende med belöningar och bestraffningar. Det kallas behaviorism. 0 Ny motivationsteori bygger på föreställningar om individens behov av att styra och reglera sig själv mot ökad kompetens. Det kallas Self-‐Determination Theory (SDT) – Självbestämmande teori. Eleverna måste utveckla egna motiv till lärandet Copyright Christian Lundahl 6
- 7. Bedömning och motivation för den högra hjärnhalvan Copyright Christian Lundahl 7
- 8. De yttre incitamentens effekt på inre motivation 0 Skapar stress 0 Beroende av bekräftelse 0 Kortsiktigt och snävt tänkande 0 Kan hämma kreativitet 0 Kan hämma problemlösning 0 Uppmuntrar till fusk eller genvägar Copyright Christian Lundahl 8
- 9. Yttre krav har också effekter på lärares undervisning 0 Lärare blir mer kontrollerande än stödjande 0 Vågar inte stanna upp och säkerställa förståelse 0 Blir mer föreläsande, kritiserande, berömmande, styrande (lotsning) 0 Ger inte eleverna tid att hitta sina inre motiv Elliot & Dweck 2005 s. 362 Copyright Christian Lundahl 9
- 10. Att främja självständiga motiv till lärandet 0 Lyssna in 0 Ställa frågor om elevens intressen 0 Erkänna elevernas perspektiv på saker och ting 0 Reclektera kring elevernas frågor 0 Läraren visar, paradoxalt nog, hög grad av delaktighet i läroprocesserna och står för både motstånd och erkännanden (Elliot & Dweck 2005, 304) 0 Optimerar elevernas utmaningar 0 Ge möjlighet att utforska och experimentera (s. 580) 0 Möjlighet att göra egna val (s. 586) 0 Skapa lärandemål Copyright Christian Lundahl 10
- 11. Ny kunskapssyn -‐ Från kunskap till ”kunskapande” Lpo94 och Lpf 94 signalerar den decinitiva övergången från synen på kunskap som substantiv till en syn på kunskap som verb. Kunskap syns i handling och värderas efter sin användning. Det påverkar bedömningarna. Copyright Christian Lundahl 11
- 12. Kursplanerna 2011, Svenska åk 9. Samma kunskapsformer som lpo/lpf 94 men mer detaljstyrt Kunskapskrav Betyget A: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. (Svenska kunskapskrav 2011) Copyright Christian Lundahl 12
- 13. Ny kunskapssyn – nya per/formativa bedömningstekniker 1. Eleverna måste vara medvetna om kunskapens kvaliteter (mål/syfte och kunskapskrav) 2. De måste ges möjlighet att i handling (verb) visa var de är 3. De måste se och uppleva att deras kunnande ökar 4. De måste ges möjlighet att arbeta mot målen innan slutbedömningen Copyright Christian Lundahl 13
- 14. Klassrumsbedömningens aspekter i lärandet 1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång 2. Skapa effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar bevis/ tecken på elevernas lärande 3. Ge feedback som för lärandet framåt 4. Aktivera eleverna som resurser för varandra 5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande Copyright Christian Lundahl 14
- 15. 1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans kriterier för framgång Copyright Christian Lundahl 15
- 16. Från prestationsmål till inlärningsmål 0 Jag vill ha A i franska 0 Jag vill lära mig tillräckligt mycket franska för att klara av de clesta vardagliga situationerna som kan uppstå när jag reser till Frankrike Elever som arbetar mot prestationsmål har svårare att använda sina kunskaper i andra sammanhang än de som prövas och eleverna får svårare att ta motgångar (Dweck 1999) Copyright Christian Lundahl 16
- 17. Koppla syfte till undervisning till bedömning = Alignment Syfte Läraktivitet/undervisning Bedömning Undervisningen i ämnet Texter, samtalsövningar, Rollspel där eleverna vård och omsorg ska syfta omvårdnadsövningar, försätts i till att eleverna utvecklar praktik vårdsituationer, kunskaper för arbete nära teoretiskt prov över patienter och brukare begrepp eller får inom hälso-‐ och sjukvård beskriva dilemman. samt socialtjänst. Samtal med vårdhandledare Undervisningen ska Texter/instruktionsböcker, Skriftligt prov med utveckla elevernas laborationer med apparatur fakta och kunskaper om reclektionsuppgifter arbetsmiljö, säkerhet och och/eller ergonomi för att minska demonstration av skaderisken för patienter teknisk färdighet. och brukare samt personal. Användning av Copyright Christian Lundahl 17 medicinteknisk och annan teknisk utrustning samt informationsteknik inom
- 18. Använd elevexempel 0 Använd bedömningsexempel från de Nationella provens bedömningsanvisningar, eller anonymiserade uppgifter från tidigare elever. 0 Se till att eleverna förstår vad som värderas och inte minst VARFÖR Copyright Christian Lundahl 18
- 19. 2. Skapa klassrumsaktiviteter som ger bevis/ tecken på elevernas lärande Får eleverna visa vad de kan? -‐ Välj redovisningsmetod som passa ämnet och eleverna -‐ Ställ ”rika frågor” Är du säker på att du vet vad eleverna kan? -‐ Diagnostiska frågor Copyright Christian Lundahl 19
- 20. Twittra om skolböcker ger signicikant högre betyg 0 "The Effect of Twitter on College Student Engagement and Grades," Journal of Computer Assisted Learning, November 12, 2010, R. Junco, G. Heiberger, E. Loken Copyright Christian Lundahl 20
- 21. No hands up! Fördela frågor till ALLA elever utan att använda handuppräckning – ”fy vad elakt!” Ge dem frågor och uppgifter som utmanar mer än kontrollerar. Från förhörsledare till ”talkshow host”. Frågorna ska vara ett ”Fönster in i elevernas tänkande” Ge eleverna mer tid Bedöm inte svaren som rätt eller fel utan fråga vidare: hur tänker du nu…, vad betyder det…, varför blir det så… Få eleverna att gå från ”jag kan inte” till ”jag förstår inte” Copyright Christian Lundahl 21
- 22. Har eleverna förstått frågorna? 0 Använd tracikljus-‐metoden för att se om eleverna har bedömnings literacy 0 Använd utfallet som ett lärotillfälle. Att göra det skrivna och individuella provet till något kollektivt och muntligt är att vidga respektive elevs möjlighet att visa vad den kan. Copyright Christian Lundahl 22
- 23. 3. Ge feedback som för lärandet framåt Copyright Christian Lundahl 23
- 24. Återkopplingens fyra moment 1) Tydliggöra målet och/eller de specicika kunskapskvaliteterna som skulle mötas 2) Utvärdera till vilken grad mål/kvaliteter mötts 3) Diagnostisera skillnaden mellan mål och resultat, eller andras problem (felanalys) 4) Ge en lämplig lösning, förslag på åtgärd “The issue with providing assessment for learning feedback is related to working out how to move forward (Black&Wiliam, 1998) along a progression (Harlen, 1998) after noticing a ‘gap’ (Sadler, 1989)” (Parr & Timperley 2010, s. 80) Copyright Christian Lundahl 24
- 25. Identiciera missförstånd och utmana dem Copyright Christian Lundahl 25
- 26. Ju mer lärare gör den här typen av återkoppling desto bättre blir elevernas resultat (r=0.675) “Keri have a look at my recount – see how it is talking about what has already happened. A recount is about something – an event or experience – that has happened. Yours is not all about something that has happened. Can you change yours so you are writing about what has happened instead of what you are going to do?” “. . . I would suggest that you read this account out loud to a partner. This would help you to see where you need to put in punctuation to break it up so the reader can understand it better.” (Parr & Timperley 2010, s. 80) Copyright Christian Lundahl 26
- 27. 4. Aktivera eleverna som resurser för varandra Nästan alla mer omfattande uppgifter i de nationella proven kan utsättas för kamratbedömningar. Poängen med kamratbedömningar är att eleverna blir resurser för varandra i varandras lärande. De lär av varandras lärstrategier och av varandras kommentarer. Forskningen har dessutom visat att den som ger kommentaren lär sig väldigt mycket själv. Det har också visat sig att eleverna ibland kan vara viktigare resurser för varandra än vad lärare kan vara för dem. Copyright Christian Lundahl 27
- 28. 5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande Skolan blir lätt en plats dit eleverna går för att se lärare arbeta. Bara den som är aktiv i sitt lärande lär sig. En viktig förutsättning är att lära eleverna att smart är inget du är utan något du kan bli. Det gäller att skapa ett utgångsläge där elever känner att den kan bli i princip vad som helst om man anstränger sig och lär sig att arbeta på rätt sätt. Copyright Christian Lundahl 28
- 29. Betyg och bedömning Lgr2011 Mål Skolans mål är att varje elev • utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och • utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Copyright Christian Lundahl 29
- 30. Halva rättningar 0 Ingen poäng ”comment only” kan användas här. Tre uppgifter har du inte löst på rätt sätt. Fundera över vilka det kan vara, vilka du kände dig osäker över, och förklara vad du tror gick fel. 0 I en uppsats kan man sätta G (grammatik), S (stavning), P (punkt/komma) vid det stycke där något har blivit fel (raden för yngre barn). Eleven ska sedan själv upptäcka felet och åtgärda det. Copyright Christian Lundahl 30
- 31. Pre-‐clight checklist 0 Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför? 0 Skriver du det viktigast först? 0 Innehåller din text bara den information läsaren behöver? 0 Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor? 0 Använder du nyckelord och verb i rubriker? 0 Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse? 0 Har du skrivit ut alla förkortningar? 0 Använder du många engelska ord? 0 Har du slagit upp alla ord du är osäker på? 0 Har du gjort en stavningskontroll? 0 Har du korrekturläst med papper och penna? 0 Har du låtit någon annan läsa din text? Forsberg (2008): Tydliga texter Copyright Christian Lundahl 31
- 32. Det är inte en till sak som ska göras – det ligger redan i uppdraget Copyright Christian Lundahl 32
- 33. Skolans syfte 4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. /…/ Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (SFS 2010:800) Copyright Christian Lundahl 33
- 34. Vad är då skolans resultat? 0 Kunskaper 0 Utveckla aktivitet, kreativitet och individuellt ansvar 0 Livslång lust att lära 0 Respekt för människors lika värden 0 Demokratiska värderingar 0 Se de egna behoven 0 God kommunikation med hemmen Copyright Christian Lundahl 34
- 35. Bedömning för lärande – ”the missing link” 0 Bedömning för lärande knyter ihop skolans kunskapsuppdrag med skolans fostransuppdrag Copyright Christian Lundahl 35
- 36. Bedömning för lärande -‐ konklusion SYNLIGHET – DELAKTIGHET – ANSVAR Copyright Christian Lundahl 36
- 37. Diskussionsfrågor 0 Hur kan vi som lärare återta initiativet över skolans bedömningar? 0 Hur ser vi på relationen mellan bedömning och motivation? 0 Hur ser vi på relationen bedömning och undervisning (splanering)? 0 Vilken eller vilka formativa bedömningsstrategier lämpar sig i mina klasser/ämnen och vilka kan vara svårare att tillämpa? 0 Hur kan vi kommunicera elevernas resultat till dem själva och till deras föräldrar och till kommunledningen så att lärandet hamnar i fokus och inte statistik? 0 Hinder och möjligheter med de nya kursplanerna och betygen… Copyright Christian Lundahl 37
- 38. Mot en policy för bedömning Syftet med en policy är att markera: 0 Vilken värdegrund (syn på elever, lärande, kunskap) skolans bedömningar vilar på 0 Att all bedömning ytterst syftar till att främja lärande 0 Att bedömning och undervisning hör ihop 0 Att eleverna har möjlighet till inclytande över hur de ska visa sitt kunnande 0 Att formativ och summativ bedömning sker i balans och att det tas fram ett schema för årets viktigaste prov 0 Att det sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete kring bedömning 0 Att pedagogerna får det stöd som behövs från ledningen för att utveckla bedömningen tillsammans, att samsyn råder 0 Att bedömningsarbetet utvärderas och följs upp 0 Att det cinns en plan för hur skolans mål och resultat kommuniceras, där lärandemålen står i centrum 38
- 39. Resultatproduktion och resultatkommunikation 0 0 0 0 0 0 0 0 Copyright Christian Lundahl 39
- 40. Lästips Copyright Christian Lundahl