19. När Addo väl hade köpts lyckades dess VD Gunnar
Agrell förhandla fram att inga förändringar skulle
äga rum de närmaste tio åren!
20. Facit hade förvärvat Odhner 1942, först 1965 börjar
ett antal konsolideringar av bolagen att äga rum…
21. Då dessa bolag ägdes av Facit men förblev orörda
under en lång tid och hade köpts för att minska
konkurrensen är det inte felaktigt att beskriva
Facit som en kontorsmaskinkartell.
22.
23. Konkurrensen var allt annat än mördande i
efterkrigstidens Sverige. Inom vissa
produktsegment hade Facit mer än 70 procent av
den svenska marknaden.
24. En å
E sån oerhörd marknadsdominans
hö d k d d i
hade inte accepterats idag.
26. Under det planerade folkhemmets storhetstid
betraktades den här sortens marknadsdominans
som ganska trevlig för alla involverade parter.
27. Fackföreningarna var glada och nöjda då detta
skapade stabilitet och stora arbetsplatser där man
kunde utöva inflytande.
28.
29. Kommunpolitikerna i vårt avlånga land hade inte
mycket att invända då inflyttningen till bruksorterna
ledde till en bredare skattebas.
30.
31. Inte heller regeringen hade några invändningar.
g g g g
Jobben blev fler, småorterna kunde blomstra,
skatteintäkterna ökade.
32. Svenska Staten var dessutom en av Facits största
kunder. Det var inget konstigt att i hög grad välja en
inhemsk leverantör framför utländska konkurrenter.
33.
34. Och varför skulle storföretagen vara kritiska till den
svenska modellen?
35. Man slapp jobbig konkurrens, hade ett kontinuerligt
tillflöde av ny arbetskraft och kunde höja
aktieutdelningen varje år.
37. Produkterna hade en fantastiskt lång livslängd.
Uppgraderingar av existerande teknologi kunde
göras i en behaglig takt, kanske vart tionde år.
38. Allt detta kan te sig som ganska besynnerligt i
backspegeln, men man bör ha i åtanke att den här
p g ,
utvecklingsmodellen fungerade relativt bra under
efterkrigstidens första decennier…
39. Man e po te ade t marknader
a exporterade till a ade
där det inte fanns några
nationella mästare…
mästare
57. I takt med att de västeuropeiska
ä
e o o e a återuppbyggdes
ekonomierna åte uppbyggdes
blev det svårare att bibehålla
samma höga lönsamhet och
marknadsandelar.
82. Många
samhällen
runtom i Sverige
gick detta öde
tillmötes.
83. De större
städerna klarade
omställningen
relativt väl
alltmedan
mångag
bruksorter gick
in i en
törnrosasömn.
tö ö
84.
85. Detta blev även
början på en
lång
å
ökenvandring
för
fö svenska
aktieägare.
86. Historien om Facit illustrerar att den
svenska modellen av planerad tillväxt
där storföretag, stat och fack
tillsammans driver utvecklingen på
många sätt dog under 70-talet.
87. Den fungerade under ett antal
omständigheter såsom teknisk
stabilitet, begränsad konkurrens och
efterfrågan på allt som producerades.
producerades
Dessa upphörde att existera.
88. Detta bör ses som en viktig förklaring till
varför 70-talets recession blev både
lång och djup.
djup
89. Den svenska ekonomin befann sig i en
omställningsprocess där det gamla höll
på att fasas ut och det nya ännu inte
hade växt till sig.
90. Den modell som baserades på stabilitet
och planering kom sedan framåt 80-
talet att ersättas av en ökad dynamik
där förändring och omställning blev
nyckelorden.
91. Det var med andra ord inte under
kuppartade former som den ’svenska
modellen’ gradvis försvann...
92. Det var snarare produktionsfaktorerna
som förändrades och den svenska
ekonomin anpassades därefter
därefter.
93. Vägen till framtiden blev helt enkelt en annan
än den som 60-talets direktörer, ministrar
och fackmän hade föreställt sig.
94.
95. Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs
Kommun. Facitarkiven är en fantastisk tillgång.
96. Christian Sandström
doktorerar på Chalmers.
Han forskar och föreläser
om teknikskiften och
digitalisering.
www.christiansandstrom.org
christian.sandstrom at chalmers.se